Skadorna på tall i ungskog orsakade främst av älg, men även av andra hjortdjur är fortsatt omfattande i delar av Svealand. I vissa län är dock variationen stor mellan inventerade områden. Det visar en första analys av den nyligen avslutade skadeinventeringen.
– Den första analysen visar att ungefär 10 procent av tallarna har skadats av främst älgarnas vinterbete. När vi även räknar med de tallar som skadats tidigare år, så kan vi konstatera att ungefär var tredje tallstam är betesskadad, vilket är en alltför hög skadenivå, säger Christer Kalén, viltspecialist, Skogsstyrelsen.
Betesskadorna är en anledning till att många skogsägare idag undviker att plantera tall. Istället planteras gran på marker som är bättre lämpade för tall. Konsekvensen blir en omvandling av skogslandskapet mot renodlade granskogar, vilket är negativt för både den biologiska mångfalden, upplevelsevärden och viltets tillgång till foder. Situationen är värst i Götaland, men ibland annat Södermanland syns samma trend vilket medför en ökad risk för framtida skador på skogen på grund av storm, röta och granbarkborre. Det ser betydligt bättre ut i Dalarna och i delar av Gävleborg där man fortfarande i stor utsträckning sätter tall på tallmark.
I år har cirka 3200 ungskogar i Svealand inventerats enligt Skogsstyrelsens älgbetesinventering (Äbin). I första hand registreras skador på tall och gran. Skadorna är precis som de senaste åren överlag alltför omfattande, även om variationen är stor mellan olika älgförvaltningsområden. Särskilt i Värmland visar resultatet på en stor variation av skador på tall mellan inventerade områden.
Skadorna på skogen blir värre när tallarna betas på sommarhalvåret. I Svealand betas cirka 3 procent av tallstammarna sommartid. Summeras de tallar som betas under sommaren och under vintern har drygt var åttonde tall betats bara under det senaste året.
– Vi är förvånade över att vissa områden i Södermanlands och Örebro län uppvisar ett så pass hårt viltbete på tall även sommartid. Vi vet inte vad det beror på och det finns ett behov av att undersöka detta närmare, säger Matts Rolander, regional viltsamordnare, Skogsstyrelsen.
Skadorna på gran är överlag låga. Det beror på att älg och andra hjortdjur i stor utsträckning undviker att äta gran.
– Vi vill understryka hur viktigt det är att älgförvaltningen använder sig av resultaten. Alla, såväl markägare som jägare, har både ett ansvar för och ett långsiktigt intresse av en skog med god virkesproduktion med varierande trädslag, en bibehållen biologisk mångfald och som ger goda förutsättningar för älg och annat vilt, säger Matts Rolander.
Fortfarande pågår inventeringar i Sveriges nordliga delar. De ska vara klara i slutet av juni. Skogsstyrelsen återkommer i höst med en analys för hela landet.
Älgbetesinventeringen är en del av älgförvaltningens basmetoder. Fältarbetet finansieras främst av skogsbruket. Skogsstyrelsen ansvarar för inventeringens utformning samt för analys och sammanställning av resultat. Resultatet ska i första hand användas som ett beslutsunderlag inför älgjakten i älgförvaltningsgrupperna.
Resultatet från älgbetesinventeringen i Svealand finns på Skogsstyrelsens webbplats.
Mer information:
Christer Kalén, viltspecialist, Skogsstyrelsen, 033–48 25 24
Matts Rolander, regional viltsamordnare, Skogsstyrelsen, 018–27 88 43
Jonas Bergquist, föryngringsspecialist, Skogsstyrelsen, 036–35 93 25
Ulrika Lamberth, pressansvarig, Skogsstyrelsen, 036–35 93 30