Den genomsnittliga produktiva skogsmarksarealen för nya biotopskyddsområden under 2024 var 6,1 hektar. För naturvårdsavtal var den 7,5 hektar. Trenden är att biotopskyddsområden blivit större över tid medan naturvårdsavtalen varierar mer mellan åren. Se figur 2.

Vilka biotoptyper är skyddade?

Avtalen som Skogsstyrelsen tecknar knyts till särskilda biotoper. Det finns ungefär 20 olika biotoptyper. Den vanligaste biotoptypen för naturvårdsavtalen är naturskogsartad barrskog som var på 16 000 hektar produktiv skogsmark, vilket var 45 procent av all produktiv skogsmark inom naturvårdsavtalen, se figur 3.

Den vanligaste biotoptypen i biotopskyddsområden är äldre naturskogsartade skogar. De utgör 23 000 hektar eller 69 procent av den produktiva skogsmarksarealen i biotopskydden, se figur 4.

Hur stor är ersättningen?

Den samlade ersättningen under 1993 till 2024 är ungefär 3,8 miljarder kr varav 3,2 miljarder kr för biotopskyddsområden och cirka 600 miljoner kr för naturvårdsavtal. Fördelning av ersättningen per län framgår av figur 5.

Den genomsnittliga ersättningen 2024 för biotopskyddsområden var 201 000 kr per hektar (total areal) och för naturvårdsavtal knappt 43 000 kr per hektar (total areal). Genomsnittlig ersättning är preliminär eftersom det händer att Skogsstyrelsen fattar beslut om ersättning för biotopskyddsområden utan att dessförinnan vara överens med markägaren om ersättning. I de fallen blir ersättningen 0 kr fram till dess att överenskommelse om ersättning fattats eller till dess att ersättning fastställs i domstol.

Under 2009 infördes för biotopskyddsområden ett tillägg på 25 procent på intrångsersättningen utöver marknadsvärdet. Den höjningen liksom de ökade ersättningsnivåerna för naturvårdsavtal som införts under början av 2010-talet kan urskiljas i Figur 6.

Ersättningen påverkas av till exempel virkesvärdet på marken vilket gör att den kan variera mellan åren beroende på var i landet de nya naturvårdsavtalen finns. Även avtalets längd påverkar, där kortare avtal generellt har lägre ersättning. Många nybildade korta naturvårdsavtal kan därför minska den genomsnittliga ersättningen ett år.

Diagrammet visar genomsnittlig ersättning per hektar i de ärenden där överenskommelse om ersättning nåtts.

Väntansavtal

Från och med den 1 januari 2024 erbjuder Skogsstyrelsen fastighetsägare väntansavtal i väntan på ett formellt skydd. Det gäller både inför bildande av biotopskyddsområden och längre naturvårdsavtal. Syftet är att underlätta bildandet av ett långsiktigt skydd. Det gäller situationer där bildande av formellt skydd inletts för sex (6) månader sedan eller mer- givet att vissa förutsättningar är uppfyllda.

Avtalstiden för väntansavtal är normalt två år och innebär att fastighetsägaren avstår från skogsbruk inom avtalsområdet och under avtalstiden. De får ersättning i samband med att väntansavtalet tecknas. Att ingå ett väntansavtal innebär ingen förbindelse att ett formellt skydd ska bildas.

Den sista december 2024 fanns 42 väntansavtal, vilka omfattar 239 hektar och där ersättning utgått till 280 000 kr.

Områdesskydd som upphört att gälla

En del biotopskyddsområden och naturvårdsavtal upphör att gälla när de övergår i till exempel naturreservat eller upphör att gälla med tiden. Statistiken om gällande områdesskydd inkluderar inte de områdesskydd som upphört att gälla.

Fram till och med 2024 har 55 biotopskyddsområden upphört att gälla, vilka omfattar 187 hektar och där ersättning utgått med 7,9 miljoner kronor.

Dessutom har 59 naturvårdsavtal upphört att gälla, vilka omfattar 254 hektar och där ersättning utgått med 3,5 miljoner kronor.

Biotopskyddsområden och naturvårdsavtal ovan gränsen för fjällnära skog och sociala värden

Ovan gränsen för fjällnära skog är totalt 140 hektar produktiv skogsmark skyddad som biotopskyddsområde och 780 hektar produktiv skogsmark skyddad som naturvårdsavtal. Under 2024 bildades inga nya biotopskyddsområden eller naturvårdsavtal ovan gränsen för fjällnära skog. 2016 bildades det senaste skyddet ovan gränsen för fjällnära, däremot har Skogsstyrelsen betalat ut intrångsersättning till nekade fjällnära-avverkningar de senaste åren.

Sedan 2015 finns det möjlighet att teckna naturvårdsavtal i områden som har höga sociala värden. Hittills har Skogsstyrelsen avtalat om 17 sådana områden. De omfattar sammanlagt nästan 80 hektar produktiv skogsmark. De senaste avtalen tecknades under 2022 och 2024.

Intrångsersättning ökar och påverkar

I det anslag som Skogsstyrelsen tilldelas för att bilda nya biotopskyddsområden och naturvårdsavtal ingår även utbetalning av intrångsersättning. Enligt domar från mark- och miljööverdomstolen betalar Skogsstyrelsen sedan 2020 ut intrångsersättning till markägare som nekats tillstånd att avverka i den fjällnära skogen.

Det första året var det enstaka ärenden och endast 3 miljoner kronor som betalades ut. Under 2021 ökade sedan utbetalningarna kraftigt till 72 miljoner kronor och orsaken var en stor ökning av ansökningar om föryngringsavverkning, som berörde fjällnära skogar med mycket höga naturvärden.

Under 2022 ökade intrångsersättningen till 248 miljoner kronor. 2023 steg nivån ytterligare till 309 miljoner kronor. Även under 2024 ökade ersättningen till 324 miljoner kronor. Se figur 7.

Sammantaget över åren 2020 till 2023 har intrångsersättning betalats ut i fjällnära skog på 16 200 hektar produktiv skogsmark varav 7 590 hektar tillkom under 2023.

I Sverige finns den fjällnära skogen i Dalarnas, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. Av dessa är det framför allt i Västerbottens och Jämtlands län som det mesta av intrångsersättningarna har betalats ut och där den ersatta skogen ligger. Drygt 65 procent av arealen som fått intrångsersättning till följd av nekat tillstånd att avverka i den fjällnära skogen ligger i Västerbottens län. 33 procent ligger i Jämtlands län och resterande två procent är fördelade mellan Dalarnas och Norrbottens län. Se figur 8.

Mer om skyddad skog

Statistiken som redovisas här omfattar bara Skogsstyrelsens bildande av biotopskyddsområden och naturvårdsavtal. Dessa formella skydd kan även bildas av andra myndigheter och kommuner.

Det finns även fler typer av formellt skyddad skogsmark, till exempel naturreservat. En mer komplett statistik om nya formellt skyddade skogsområden ges i statistiken om Skyddad Natur som SCB och Naturvårdsverket publicerar varje vår. Samt i statistiken om formellt skyddad skogsmark, frivilliga avsättningar, hänsynsytor samt improduktiv skogsmark som publiceras i juni. Statistiken för 2024 är inte sammanställd ännu men under 2023 har det tillkommit 79 100 hektar formellt skyddad skogsmark, varav 57 400 hektar produktiv skogsmark.