Del av renhjord på ca 2000 renar, Ytterbyn. Foto: Åke Sjöström

Samråd skogsbruk – rennäring inför avverkning

Enligt Skogsvårdslagen ska skogsägaren ta hänsyn till renskötseln vid olika skogliga åtgärder. Åtgärderna kan vara avverkning, gödsling eller skogsbilsvägbyggande. Skogsägaren ska även ge berörd sameby tillfälle till samråd. Beroende på om den skogliga åtgärden utförs inom en samebys året runt-mark eller i ett vinterbetesområde tillämpas olika paragrafer i Skogsvårdslagen.

Det finns främst tre paragrafer i Skogsvårdslagen som tillämpas rörande hänsyn till renskötsel. 18b § berör fjällnära skog och vilken form av hänsyn som kan krävas avseende renskötseln. Detta ska Skogsstyrelsen besluta om. Det kan handla om hyggets storlek, förläggning och avverkningsform.

20 § i Skogsvårdslagen handlar om samråd med berörd sameby inom samebyns året runt-mark. Ofta är samebyars året runt-mark i den fjällnära skogen, men inte för skogssamebyar. Du som markägare ska samråda med berörd sameby om den planerade skogliga åtgärden om den uppfyller ett antal kriterier.

Möjlighet till samråd ska alltid ges om avverkningen berör för rennäringen särskilt viktig

  • hänglavsbärande skog,
  • rastbete,
  • arbetshage,
  • flyttled eller
  • om hygget ansluter till kalmark eller plantskog som tillsammans med det planerade hygget överstiger 20 hektar inom brukningsenheten. I fjällnära skog gäller i stället 10 hektar.

Ovanstående punkter kan vara svåra att identifiera för en person utanför renskötseln. Därför rekommenderas det att ta kontakt med Skogsstyrelsens konsulenter eller den sameby som betar sina renar i din skog.

31 § i Skogsvårdslagen berör hela renskötselområdet och beskriver hur generell hänsyn ska tas till rennäringen. Det kan handla om sträckning av skogsbilvägar, hyggesstorlek och beståndsanläggningar.

Samråd är ett bra sätt att lösa intressekonflikter

Tanken bakom bestämmelsen är att samråd är ett sätt att lösa eventuella intressekonflikter mellan skogsbruk och rennäring. Genom samrådet kan samebyn framföra hur de anser att avverkningen med efterföljande skogsvårdsåtgärder borde utformas och vilken hänsyn som är lämplig.

För att underlätta ett samråd kan båda parter använda sig av kartor eller andra underlag för att redovisa respektive verksamhet. För att enklare förstå renskötselns behov av hänsyn och hur samebyn nyttjar skogen kan data från Sametingets kartor för respektive sameby eller samebyns renbruksplan tillämpas. Om detta inte finns att tillgå har renskötaren kunskap om hur renarna rör sig i området och vilken hänsyn som behöver tas för just din skog.

Den 20 § i Skogsvårdslagen har införts för skogsbruket inom samebyars året runt-marker samtidigt som frivilliga samråd rekommenderas inom vinterbetesmarkerna. Rekommendationen för samråd inom vinterbetesmarkerna finns i Skogsstyrelsens allmänna råd till 31 § Skogsvårdslagen. Det är klokt att ha kontakt med berörd sameby, dels för att veta när renar kan befinna sig i skogen, men också för att visa rätt hänsyn till renskötseln. Givetvis går det bra att kontakta ditt distrikt på Skogsstyrelsen, eller Skogsstyrelsens renskötselspecialister.

Skriftligt bevis

Till ansökan om tillstånd för avverkning eller anmälan om avverkning inom renskötselns året runt-marker, ska ett skriftligt bevis följa med som visar att berörd sameby har getts möjlighet till samråd.

Samrådsblanketten kan användas för att dokumentera samråd mellan markägare och sameby. Se Relaterade dokument nedan.

Äganderätten och renskötselrätten vägs mot varandra

Hänsynen till rennäring kan inte krävas i så stor utsträckning att den hindrar ett rationellt skogsbruk som utövas med stöd av äganderätten. På motsvarande sätt får hänsynen till rennäringen inte heller bli så liten att den motverkar en rationell renskötsel som utövas med stöd av renskötselrätten. Det handlar alltså om att väga två rättigheter med varandra – markägarens rätt att bedriva skogsbruk med stöd av äganderätten och samebyns rätt att bedriva renskötsel med stöd av renskötselrätten.

  • Senast uppdaterad: 2019-04-15