Storskraksungar i ett bohål i en trädstam. Foto: Kenneth Johansson

Miljöhänsyn vid föryngringsavverkning

Medianstorleken på sammanhängande kalmark var 2,4 hektar 2022 och de 5 procent största sammanhängande kalmarkerna var 14,7 hektar eller större. Under avverkningssäsongerna 2017/2018 – 2019/2020 lämnades 9 procent av den avverkade arealen som hänsyn vid föryngringsavverkning. Medelbredden på kantzon lämnad mot vatten var 11 meter och andel av sträckan strandlinje som helt saknar kantzon var 29 procent.

Areell hänsyn

Andelen skogsmarksareal lämnad som hänsyn vid föryngringsavverkning varierar mycket mellan olika avverkningsobjekt. Om man delar in föryngringsavverkningarna i klasser utifrån andel lämnad hänsynsareal så saknas hänsyn på 18 procent av den föryngringsavverkade arealen under avverkningssäsongerna 2017/2018 – 2019/2020 (föryngringsavverkad areal inbegriper såväl den avverkade ytan som areell hänsyn). På 29 procent av föryngringsavverkad areal lämnades hänsynsytor i andelsklassen upptill 5 procent. 10 procent av den föryngringsavverkade arealen innehöll hänsynsytor i andelsklassen 20–30 procent av föryngringsavverkningen och på 5 procent av föryngringsavverkad areal hade 30 procent eller mer lämnats som hänsyn.

Logotyp Sveriges officiella statistik

Under avverkningssäsongerna 2017/2018 – 2019/2020 var den totala arealandelen hänsyn drygt 9 procent för hela landet. I norra Norrland var andelen hänsyn 10 procent av den föryngringsavverkade arealen, 11 procent i södra Norrland och cirka 8 respektive 7 procent i Svealand och Götaland. Även andelen areal kantzon mot impediment och vatten är större i norra delen av landet. Resultaten visar på en generell liten minskning av andelen lämnad hänsyn jämfört med föregående treårsmedel.

Felmarginaler avseende 95 procents konfidensintervall finns redovisade i Skogsstyrelsens statistikdatabas.

Stapeldiagrammet (figur 3) visar på större andel hänsyn lämnad hos övriga ägare än enskilda ägare under avverkningssäsongerna 2017/2018 – 2019/2020. Förhållandet mellan ägarklasserna i den totala hänsynen återfinns i alla hänsynstyper.

Felmarginaler avseende 95 procents konfidensintervall finns redovisade i Skogsstyrelsens statistikdatabas.

Logotyp Sveriges officiella statistik

Skattningar för andel hänsynsareal finns från Skogsstyrelsens inventeringar med start 1999 och framåt. På grund av byte av inventeringsmetoder är tidsserien uppdelad i tre delar med 1–2 års uppehåll. 2008 gick man från inventeringen R Polytax till att utveckla Polytax II och 2015 från Polytax II till Hänsynsuppföljningen. Nivåskillnaden mellan de olika tidsserierna beror troligen till största delen på skillnaderna i inventeringsmetod.

Felmarginaler avseende 95 procents konfidensintervall finns redovisade i Skogsstyrelsens statistikdatabas.

Logotyp Sveriges officiella statistik

Hänsyn till vatten

På föryngringsavverkningar med någon form av strandlinje (hav, sjö eller vattendrag) har kantzon lämnats som hänsyn på 71 procent av sträckan strandlinje under avverkningssäsongerna 2017/2018 – 2019/2020. Medelbredden på dessa kantzoner är 11 meter på samtliga föryngringsavverkningar. Hos enskilda ägare är medelbredden knappt 10 meter och hos övriga ägare knappt 13 meter.

Felmarginaler avseende 95 procents konfidensintervall finns redovisade i Skogsstyrelsens statistikdatabas.

Logotyp Sveriges officiella statistik

29 procent av sträckan strandlinje inom föryngringsavverkningar saknar helt kantzon. Hos enskilda ägare saknar knappt 37 procent av sträckan kantzon mot strandlinje, medan det hos övriga ägare är drygt 21 procent.

Felmarginaler avseende 95 procents konfidensintervall finns redovisade i Skogsstyrelsens statistikdatabas.

Logotyp Sveriges officiella statistik

Storlek på sammanhängande kalmark

På grund av ett bearbetningsfel har samtliga skattningar korrigerats från föregående års publicering. Påverkan på medel, median och 95:e percentil är i storleksordningen första decimalen. Påverkan på antal och areal per storleksklass är däremot påtaglig.

Föryngringsavverkningar som under en period av tre avverkningssäsonger från avverkningstidpunkten med ett mindre avstånd än 20 meter från varandra betraktas i det här sammanhanget som en sammanhängande kalmarksareal, oavsett om de ligger över en fastighetsgräns eller avverkats vid olika tidpunkter så länge som det skett inom angivet tidsintervall.

I Sverige är medelstorleken på de sammanhängande kalmarksarealerna 4,4 hektar och medianstorleken 2,4 hektar år 2022. Den 95:e percentilen (de fem procent största sammanhängande kalmarkerna) är 14,7 hektar eller större. Norra Norrland är den landsdel med de största sammanhängande kalmarksarealerna och storleken minskar ju längre söderut i landet man kommer.

Det län med de största sammanhängande kalmarksarealerna är Norrbotten, där de 5 procent största kalmarkerna är 25,8 hektar eller större och medianen är 4,1 hektar. Kronobergs län har de minsta sammanhängande kalmarksarealerna, där är de största 5 procenten är 6,1 hektar eller större och medianen är 1,5 hektar.

Från år 2013 kan vi se en svagt minskande trend för storleken hos kalmarksarealerna i den 95 percentilen. Ett brott i den trenden kan ses från 2018 och framåt. Förändringen i storlek på kalmarksarealer kan ses i den 95 percentilen medan varken medelvärdet eller medianen har någon tydlig trend under perioden (figur 7).

Skillnaden mellan de statistiska måtten är konstanta med små variationer sett över tidsperioden. 2022 var differensen i dessa mått mellan kalmarksareal och årlig avverkning på avverkningsanmälan i medianstorlek 0,1 hektar, i medelstorlek 0,7 och i 95:e percentilen 3,7 hektar.

Avverkad areal avser genomsnittlig areal för slutavverkningar större än eller lika med 0,5 hektar som baseras på Skogsstyrelsens register för avverkningsanmälningar och registrerade uppgifter om utförd avverkning som kan kopplas till dessa anmälningar.

Logotyp Sveriges officiella statistik

Enskilda levande och döda träd lämnade som hänsyn på avverkningsytan

Den trädvolym som lämnats som hänsyn på avverkade ytan per substrattyp varierar mellan olika landsdelar. Med avverkad yta avses föryngringsavverkningens areal utom hänsynsmark. Lämnad volym per hektar för levande träd är högre i de två södra landsdelarna jämfört med de norra under avverkningssäsongerna 2011/2012 – 2013/2014.

Årtalen avser mittåret i 3-årsmedeltalet. Uppmätt 5-7 år efter föryngringsavverkning.

Logotyp Sveriges officiella statistik

Volym substrat lämnade som hänsyn på avverkningsytan

Tall lämnas främst som frö/skärmträd, medan skapade högstubbar främst utgörs av Gran. Hänsynsträd består främst av tall men också björk samt övriga träd.

Uppmätt 5-7 år efter föryngringsavverkning.

Logotyp Sveriges officiella statistik

Lämnad volym död ved per nedbrytningsgrad

Hård död ved dominerar volymen lämnad död ved per hektar i samtliga landsdelar. I norra Norrland var det förhållandet extra tydligt. Volymen inkluderar både stående och liggande död ved.

Årtalen avser mittåret i 3-årsmedeltalet. Uppmätt 5-7 år efter föryngringsavverkning.

Logotyp Sveriges officiella statistik

Antal lämnade hänsynsträd

Mängden lämnade grova hänsynsträd har länge legat stabilt på samma nivå medan mängden klenare träd stadigt har minskat sedan slutet av 90-talet.

Årtalen avser mittåret i 3-årsmedeltalet. Uppmätt 5-7 år efter föryngringsavverkning.

Logotyp Sveriges officiella statistik
  • Senast uppdaterad: 2023-12-14