Åtgärder i skogsbruket
Här hittar du uppgifter om markberedning, plantering, gödsling, skyddsdikning och antal plantor för hjälpplantering. Vi redovisar de flesta av resultaten per ägarklass, län, landsdel samt för hela landet.
Åtgärder i skogsbruket 2022
De skogliga åtgärderna under 2022 präglades av en kraftig nedgång av gödslingen med 77 procent samtidigt som återväxtåtgärderna fortsatte på de senaste årens historiskt höga nivåer.
Stor minskning av gödsling
Resultat från Skogsstyrelsens undersökning visar att skogsgödsling utfördes på nästan 10 000 hektar under 2022, året innan hade ungefär 43 000 hektar gödslats. Det är en nedgång på 77 procent. Inte sedan 1963, när kvävegödsling av skogsmarken precis lämnat försöksstadiet, har gödslingen varit så låg. Arealen som gödslats har varierat de senaste 20 åren, som lägst var den 14 000 hektar under 2002 och högst 80 000 hektar 2010. Nedgången mellan 2021 och 2022 har orsakats av den kraftiga prisökningen på gödselmedel under 2022, en följd av kriget i Ukraina. Importprisindex för gödselmedel och kväveprodukter ökade med 100 procent samma år, medan producentprisindex ökade med 38 procent.
Skogsodlingsarealen fortsatt rekordhög
Skogsstyrelsen har undersökt skogsodlingen sedan 1955. Skogsodling är ett samlingsbegrepp för både plantering och sådd. Under 2022 skogsodlades 223 600 hektar, vilket är i nivå med både 2021 och 2020. Dessa tre senaste åren har skogsodlingen varit högre än någonsin tidigare i Skogsstyrelsens årliga mätning. Detta sker samtidigt som avverkningsnivåerna är höga och användning av naturlig föryngringsmetod minskat, se länkar till statistik om avverkning och återväxtuppföljning längst ner på sidan.
Hjälpplanteringen minskar
Efter den torra sommaren 2018 så sattes 58 miljoner hjälpplantor under 2019. Dessförinnan hade 20 till 36 miljoner hjälpplantor använts per år sedan 2005. Sedan 2019 har hjälpplanteringen minskat gradvis och 2022 sattes det 39 miljoner plantor. I figuren nedan är årtalen före 2019 treårsmedelvärden där mittåret anges. Till exempel så innebär 2016 då ett medelvärde för åren 2015 till 2017.
Hyggesfritt skogsbruk
Under 2022 undersöktes för tredje gången omfattningen av areal hyggesfritt skogsbruk.
Hyggesfritt skogsbruk definierades i undersökningen som skogsmark med produktionsmål där skogen sköts så att marken alltid är trädbevuxen utan att det uppstår större kala ytor. I denna undersökning så exemplifierades de hyggesfria metoderna med olika former av blädning och plockhuggning, luckhuggning och överhållen skärm. Det avser inte mark inom frivilliga avsättningar, improduktiv skogsmark eller med målklassningen naturvård orörd eller naturvård med skötsel.
Statistiken avser uppskatta areal produktiv skogsmark där det bedrivs hyggesfritt skogsbruk i Sverige som brukningsform. Det är inte en skattning av mängden hyggesfria åtgärder som utförts ett enskilt år. Denna skattning skiljer sig därför något jämfört med mycket av statistiken om åtgärder i skogsbruket som avser enskilda åtgärder utförda under ett år.
Under 2022 omfattade det hyggesfria skogsbruket 720 000 hektar i Sverige. Det innebär cirka 3 procent av den produktiva skogsmarken i Sverige och är i nivå med 2021. Skattningen har en felmarginal som ger ett konfidensintervall från 608 000 hektar till 832 000 hektar. Det innebär att det inte går att säkerställa någon verklig ökning eller minskning från föregående år trots att punktskattningen har små ändringar mellan åren. Störst areal, cirka 512 000 hektar, brukades hyggesfritt av enskilda ägare och cirka 208 000 hektar brukades hyggesfritt av övriga ägare.
Areal med skogsbruksplan
Från och med 2019 har även arealen med aktuell skogsbruksplan undersökts. Med en aktuell skogsbruksplan avses i detta fall en plan som inte är äldre än 10 år gammal. Ungefär 18 miljoner hektar har en aktuell skogsbruksplan, cirka 1,5 miljoner hektar har ingen skogsbruksplan, för 260 000 hektar finns angivet att det finns skogsbruksplan för en del av innehavet men inte hela. Därtill finns för 1,9 miljoner hektar svaret att ingen aktuell plan finns men att det finns en som är äldre än 10 år.
Det är marginella förändringar mellan åren av den skattade arealen med aktuell skogsbruksplan. Den statistiska felmarginalen gör att det inte är någon säkerställd skillnad mellan åren.
Contortatall
Areal som beskogats med contortatall har minskat jämfört med föregående år och är fortfarande på en låg nivå jämfört med tidigare. Under 2022 planterades eller såddes cirka 2 100 hektar contortatall. Senaste skattningen från 2020 var ca 3 900 hektar. Det kan jämföras med i genomsnitt 32 000 hektar per år under 80-talet när contortatallbestånd anlades som mest. Den ackumulerade arealen som skogsodlats med contortatall från år 1980 är cirka 489 000 hektar. Hur mycket contortatall som odlas och planteras samlas bara in från det storskaliga skogsbruket.
