Statistik om återväxternas kvalitet
Här hittar du uppgifter om föryngringsmetod, andel godkända föryngringar, andel markberedning och antal huvudplantor.
Skogsstyrelsen inventerar ungefär 450 föryngringsavverkningar per år. Inventeringen sker 7 år efter föryngringsavverkning i Norrland och 5 år efter i Svealand och Götaland.
Resultaten redovisas som treårsmedeltal. De senaste resultaten avser treårsmedeltal av inventeringar utförda säsongerna 2020/21, 2021/22 och 2022/23 och benämns 2021/22.
Godkänd föryngring
Andelen föryngringsareal som bedömts godkänd enligt skogsvårdslagen låg vid den senaste inventeringen på 80 procent. Det är minskning med 4 procentenheter sedan 2021/22.
Från och med 1 april 2022 gäller nya föreskrifter för hur många huvudplantor/huvudstammar som ska finnas för att en föryngring ska anses vara godkänd. Tills vi har tillräckligt med data för att kunna redovisa ett treårsmedeltal enligt de nya föreskrifterna, redovisas resultaten enligt de gamla föreskrifterna.
Under 2000-talet och början av 2010-talet var andelen godkända föryngringar inom det enskilda skogsbruket lägre än för övriga skogsägare. Sedan 2000 har skillnaden stadigt minskat och under de senaste årens inventeringar var det ingen skillnad mellan ägarkategorierna.
Andel godkänd föryngringsareal vid senaste inventeringen, per landsdel:
- Norra Norrland 87%
- Södra Norrland 80%
- Svealand 74%
- Götaland 80%
Samtliga landsdelar har haft en positiv utveckling sedan millennieskiftet fram till för ett par år sedan då den godkända arealen minskade i alla landsdelar.
Plantering hade en godkänd areal på 82 procent vid senaste inventeringen. 74 procent av den sådda arealen var godkänd och 64 procent av den naturligt föryngrade arealen var godkänd. Föryngring utan någon föryngringsåtgärd var sämst med 44 procent godkänd areal. Denna areal utgör dock endast 2 procent av den totala föryngringsarealen.
Föryngringsmetod
Plantering är den vanligaste föryngringsmetoden och användes vid den senaste inventering på 87 procent av den avverkade arealen. Plantering har ökat mycket sedan början av 2000-talet då omkring 60 procent av arealen föryngrades med plantering.
Tidigare var föryngring med så kallad naturlig föryngring vanligare än vad det är idag. Omkring en tredjedel av den avverkade arealen föryngrades med naturlig föryngring i början av 2000-talet jämfört med 7 procent vid den senaste inventeringen.
Föryngring med hjälp av sådd var i början av 2000-talet nästan försumbar men ökade i början av 2010-talet till som mest 5 procent vid mätningen 2012/13. Vid den senaste inventeringen var andelen föryngring med sådd 3 procent.
På ungefär 2 procent av den föryngringsavverkade arealen utförs inga föryngringsåtgärder alls. Det är en liten minskning sedan början av 2000-talet då andelen var 3-4 procent av den avverkade arealen.
Markberedning
Andelen markberedd föryngringsareal i landet visar en svag, men stadig, ökning och är nu uppe i 89 procent.
Andelen markberedd planterad föryngringsareal ligger kvar på förra årets nivå över hela landet med markberedning på 92 procent av planterad föryngringsareal. I Norrland markbereds i stort sett all föryngringsareal som planteras medan andelen i Svealand och Götaland ligger på 93 respektive 75 procent.
Markberedning på naturligt föryngrad mark har minskat och var enligt den senaste inventeringen till 53 procent. I Norra Norrland minskade markberedningen vid naturlig föryngring till 52 procent och i Södra Norrland minskade den till 57 procent. I Götaland och Svealand har andelen sjunkit till 53 procent i båda landsdelarna.
Huvudplantor
Det senaste resultatet visar att det i genomsnitt finns 2 352 huvudplantor per hektar i landet. Vid förra mätningen fanns det 2 371 huvudplantor per hektar.
Majoriteten av huvudplantorna utgörs av tall och gran. Tall har ökat något de senaste åren, medan gran har minskat. Tall dominerar i Norra Norrland och Södra Norrland. I Sveland är det ungefär lika många huvudplantor av gran och tall medan gran dominerar i Götaland. Under senare år har dock tallandelen ökat något i Svealand och Götaland.
Björk, som huvudsakligen är självföryngrad, förekommer ofta i riklig omfattning i föryngringar. I återväxtuppföljningen prioriteras dock alltid barrträd före lövträd som huvudplantor, vilket förklarar varför antalet lövträd är relativt lågt bland huvudplantorna.
Björk är det vanligaste lövträdslaget och svarar för cirka 14 procent av huvudplantorna. Contortatall, lärk, ädellöv och övrigt löv är fortfarande av ringa omfattning och det finns inga klara tendenser på att huvudplantor av någon av dessa trädslagsgrupper ökar.