Fakta om undersökningen Återväxternas kvalitet

Syftet med denna statistikprodukt är att beskriva återväxternas kvalitet ur produktionssynpunkt. Resultaten kommer från återväxtinventeringen som syftar till att ge data till kontinuerlig uppföljning av skogspolitikens miljö- respektive produktionsmål vid föryngringsavverkning och föryngring.

Skogsstyrelsen har sedan början av 1960-talet samlat in information om återväxternas kvalitet. Vi har följt upp miljöhänsynen vid föryngringsavverkning sedan början av 1990-talet. För att utöka analysmöjligheterna samt skapa ett rationellare inventeringssystem sammanfogade vi dessa uppföljningar i ett system, kallat R-Polytax, 1998. R-Polytax har genomförts i hela landet med årliga inventeringar från 1999. Vi reviderade systemet 2008 och bytte namn till Polytax. Begreppet ”Polytax P5/7” har dock ansetts svårbegripligt för utomstående och från och med 2015 gäller den nya benämningen ”Återväxtuppföljning”.

Statistikens ändamål

Inventeringen syftar till att ge data till kontinuerlig uppföljning av skogspolitikens miljö- respektive produktionsmål vid föryngringsavverkning och föryngring. Syftet i denna statistikprodukt är att beskriva återväxternas kvalitet ur produktionssynpunkt. Ytterligare resultat från inventeringen finns i statistikprodukten Miljöhänsyn vid föryngringsavverkning. 

Statistikanvändares informationsbehov

Statistiken utgör främst ett strategiskt underlag och användare är näringsidkare inom skogsbruket, forskare inom skogsföryngring samt utredare på olika myndigheter som Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet.

Statistiken omfattar

Andel av avverkad areal som bedöms uppfylla kraven på återväxternas kvalitet enligt 6§ Skogsvårdslagen (SVL).
Använda föryngringsmetoder presenterat som andel av avverkad areal.
Markberedd areal presenterat som andel av avverkad areal.
Föryngringarnas genomsnittliga täthet presenterat som antal huvudstammar per hektar uppdelat på trädslag.
Vi redovisar resultaten med fördelning på ägarklass, landsdel och hela riket.

Definitioner och förklaringar

Landsdelar:

  • Norra Norrland = AC och BD län
  • Södra Norrland = Z, Y och X län
  • Svealand = AB, C, D, U, T, S och W län
  • Götaland = E, H, K, G, F, I, O, N och M län

Ägarkategorier:

  • Enskilda ägare = fysisk person, dödsbon och bolag som inte är aktiebolag.
  • Övriga = staten, statsägda aktiebolag, övriga allmänna ägare, privatägda aktiebolag samt övriga privata ägare

Föryngringen klassas som godkänd om

  • antal huvudplantor uppgår till minst det antal plantor per hektar (vid ett visst ståndortsindex) som framgår av föreskrifterna till 6 § Skogsvårdslagen (1979:429)
    och
  • luckigheten understiger det som föreskrivs.

    Mer detaljer finns även i inventeringsinstruktionen. Inventeringsinstruktionen liknar men är inte exakt densamma som instruktion vid tillsyn enligt skogsvårdslagen.

Plantering 

  • Plantering på areal med eller utan frö- eller skärmträd.

Naturlig föryngring  

  • All naturlig föryngring med eller utan fröträd/skärmträd med syfte att föryngra naturligt.

Ingen åtgärd 

  • Ingen markberedning eller andra aktiva föryngringsåtgärder har vidtagits.

Så gör vi statistiken

Återväxtuppföljning (tidigare kallat Polytax P5/7) genomförs som stickprovsundersökning. Från alla de anmälningar om föryngringsavverkning och ansökningar om tillstånd för avverkning i fjällnära skog som inkommer till Skogsstyrelsen lottar vi ut ett visst antal för uppföljning av återväxternas kvalitet. För inventeringssäsong 2022/2023 lottade vi ut 472 objekt ut för undersökning. Lottningen sker PPS (Probability Proportional to Size) mot avverkningens areal, stratifierat på 22 distrikt och markägarkategorierna enskilda och övriga.

Skattning för inventeringssäsongerna 2020/2021 – 2022/2023 baseras på ett bruttourval av 1 416 objekt varav 1 363 objekt blev inventerade. Populationen består av alla föryngringsavverkningar större än 0,5 hektar, undantaget avverkningar i ädellövskog.

Inventeringen utförs av ungefär 35 av Skogsstyrelsens skogskonsulenter fem år efter avverkning i södra Sverige och sju år efter i norra Sverige. Återväxtens kvalitet ställs sedan i relation till Skogsvårdslagens krav.

Statistikens tillförlitlighet

Tillförlitligheten anses vara hög. Vi presenterar resultaten som glidande treårsmedeltal för att kunna redovisa på landsdelsnivå med tillräcklig precision. Detta krävs för att kunna tjäna som underlag till strategiska beslut i skogssektorn.

Eftersom återväxtuppföljningen är en stickprovsundersökning är resultaten behäftade med urvalsfel. Det kan också förekomma andra typer av felkällor, till exempel registreringsfel, mätfel med mera. Dessa felkällor minimerar vi genom inbyggda valideringskontroller i registreringsapplikationen samt regelbundna kalibreringsövningar i fält. Alla inventerare skall enligt Skogsstyrelsens miljöledningssystem delta på minst en kalibreringsövning per år.