Åtgärdsstatistik i skogsbruket
Här hittar du uppgifter om markberedning, plantering, gödsling, skyddsdikning, askåterföring och antal plantor för hjälpplantering. Vi redovisar de flesta av resultaten per ägarklass, län och landsdel samt för hela landet.
Åtgärder i skogsbruket 2023
Skogsstyrelsens undersökning visar att återväxtåtgärderna överlag har minskat, samtidigt kan arealen för hyggesfritt skogsbruk ha ökat under 2023, men det går inte att påvisa någon betydande förändring jämfört med förgående år. Från och med i år inkluderas askåterföring som en del av statistiken om åtgärderna i skogsbruket och Sveriges officiella statistik. Resultaten visar att askåterföring under 2023 genomfördes på nära 14 000 hektar och 44 600 ton aska (torrsubstans) spreds.
Areal skogsvårdsåtgärder minskar
Resultat från Skogsstyrelsens undersökning visar att skogsgödsling utfördes på nästan 15 000 hektar under 2023, vilket är en liten ökning från den kraftiga nedgången 2022. Dock är nivån sett över tid fortsatt låg. Arealen som gödslats har varierat de senaste 30 åren, som lägst var den 10 000 hektar under 2022 och högst 80 000 hektar 2010. Nedgången mellan 2021 och 2022 orsakades av den kraftiga prisökningen på gödselmedel under 2022, en följd av kriget i Ukraina.
Skattningen för maskinell markberedd areal har minskat från 197 500 hektar från 2022 till 167 800 hektar 2023, medan den planterade arealen har minskat från 214 400 hektar till 188 700 hektar.
Skogsodlingsarealen minskar
Skogsstyrelsen har undersökt areal av skogsodling sedan 1955. Skogsodling är ett samlingsbegrepp för både plantering och sådd. Under 2023 skogsodlades 198 700 hektar, medan siffran från 2022 var 223 600 hektar. I figur 2 syns att skogsodlingen minskade hos de enskilda ägarna medan arealen som skogodlades från övriga ägare var i samma nivå som föregående året.
Hjälpplanteringen fortsätter att minska
Efter den torra sommaren 2018 så sattes 58 miljoner hjälpplantor under 2019. Dessförinnan hade 21 till 36 miljoner hjälpplantor använts per år sedan 2005. Sedan 2019 har hjälpplanteringen minskat gradvis och 2023 sattes det 31 miljoner plantor. I figuren nedan är årtalen före 2019 treårsmedelvärden där mittåret anges. Till exempel så innebär 2016 då ett medelvärde för åren 2015 till 2017.
Hyggesfritt skogsbruk
Under 2023 undersöktes för fjärde gången omfattningen av areal hyggesfritt skogsbruk.
Hyggesfritt skogsbruk definierades i undersökningen som skogsmark med produktionsmål där skogen sköts så att marken alltid är trädbevuxen utan att det uppstår större kala ytor. I denna undersökning så exemplifierades de hyggesfria metoderna med olika former av blädning och plockhuggning, luckhuggning och överhållen skärm. Det avser inte mark inom frivilliga avsättningar, improduktiv skogsmark eller med målklassningen naturvård orörd eller naturvård med skötsel.
Statistiken avser uppskatta areal produktiv skogsmark där det bedrivs hyggesfritt skogsbruk i Sverige som brukningsform. Det är inte en skattning av mängden hyggesfria åtgärder som utförts ett enskilt år. Denna skattning skiljer sig därför något jämfört med mycket av statistiken om åtgärder i skogsbruket som avser enskilda åtgärder utförda under ett år.
Under 2023 omfattade det hyggesfria skogsbruket 778 000 hektar i Sverige. Störst areal, cirka 566 000 hektar, brukades hyggesfritt av enskilda ägare och cirka 212 000 hektar brukades hyggesfritt av övriga ägare. Skattningen har en felmarginal som ger ett konfidensintervall från 666 000 hektar till 891 000 hektar. Det innebär att det inte går att säkerställa någon verklig ökning eller minskning från föregående år trots att punktskattningen har små ändringar mellan åren.
Areal med skogsbruksplan
Från och med 2019 har även arealen med aktuell skogsbruksplan undersökts. Med en aktuell skogsbruksplan avses i detta fall en plan som inte är äldre än 10 år gammal. Ungefär 17,6 miljoner hektar har en aktuell skogsbruksplan, cirka 1,8 miljoner hektar har ingen skogsbruksplan, för 248 000 hektar finns angivet att det finns skogsbruksplan för en del av innehavet men inte hela. Därtill finns för 2,1 miljoner hektar svaret att ingen aktuell plan finns men att det finns en som är äldre än 10 år.
Det är marginella förändringar mellan åren av den skattade arealen med aktuell skogsbruksplan. Den statistiska felmarginalen gör att det inte är någon säkerställd skillnad mellan åren.
Contortatall
Figur 6 är baseras på punktuppskattningar mellan 1980 och 2023. Arealen som beskogats med contortatall har ökat under 2023 jämfört med föregående år. Den är dock fortfarande på en låg nivå jämfört med början av tidserien. Under 2023 planterades eller såddes cirka 2 900 hektar contortatall. Senaste skattningen från 2022 var ca 2 100 hektar. Det kan jämföras med i genomsnitt 32 000 hektar per år under 80-talet när contortatallbestånd anlades som mest. Den ackumulerade arealen som skogsodlats med contortatall från år 1980 är cirka 494 000 hektar, tillkommande arealer för 2018 saknas eftersom undersökningen inte genomfördes då. Hur mycket contortatall som odlas och planteras samlas bara in från det storskaliga skogsbruket.
Utförd askåterföring
Askåterföring ingår i åtgärdersundersökningen för första gången i år. Resultaten avser areal och total mängd aska i ton torrsubstans som spridits årsvis från 2009 till och med 2023. Resultaten visar att askåterföring under 2023 genomfördes på nära 14 000 hektar och 44 600 ton aska (torrsubstans) spreds. I genomsnitt har det utförts askåterföring på cirka 12 000 hektar årligen under tidsserien och spridits 41 000 ton aska (torrsubstans) per år. I genomsnitt har cirka 78 % av all areal askåterföring genomförts i Götaland, cirka 20% i Svealand och 2 % i Norrland under perioden 2009-2023.
Variationen av spridning av aska under åren kan bero på flera faktorer, dels kan försämrad bärighet i skogen för maskinerna efter höga nederbördsmängder påverka möjligheten till spridning av aska. Dessutom kan entreprenörer slutat på grund av dålig lönsamhet eller att större producenter av aska har bytt bränsle vilket genererar mer eller mindre mängd spridningsbar aska. Även en generell osäkerhet om askåterföring hos skogsägare kan spela in.
