Figur 1. Sambandet mellan olika begrepp inom området virkesförsörjning

Landsdelar

• Norra Norrland = Västerbottens och Norrbottens län.
• Södra Norrland = Jämtlands, Västernorrlands och Gävleborgs län.
• Svealand = Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Västmanlands, Örebro, Värmlands och Dalarnas län.
• Götaland = Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Blekinge, Skåne, Hallands, Västra Götalands och Gotlands län

Figur 2. Indelning i län och landsdelar

Så gör vi statistiken

Skogsstyrelsens bruttoavverkningsmodell

Skogsstyrelsen använder en modell (top-down modell) för beräkning av årlig brutto- och nettoavverkning. Modellen utgår förbrukningsstatistik, import- och exportstatistik, lagerstatistik samt uppgifter om fällda men kvarlämnade träd. Förbrukningsstatistiken består av skogsindustrins rundvirkesförbrukning (sågtimmer och massaved), förbrukning av rundvirke för energiändamål (brännved) samt övrig rundvirkesförbrukning. Vi justerar förbrukningsuppgifterna med uppgifter om import och export av rundvirke samt lagerförändringar för att beräkna nettoavverkningen.

Bruttoavverkningen beräknar vi slutligen genom att nettoavverkningen adderas med uppgifter om fällda träd som avverkats men kvarlämnats vid avverkningen. Den beräknade nationella bruttoavverkningen fördelas därefter på län huvudsakligen utifrån virkesmätningsuppgifter från Biometria.

Skogsstyrelsen gör också under andra halvåret en prognos för bruttoavverkning för det innevarande året. Bruttoavverkningsmodellen används även för detta men i stället för faktisk virkesförbrukning baseras denna på förväntad förbrukning. Den förväntade förbrukning baseras på prognoser för produktion av sågade trävaror och pappersmassa inom skogsindustrin och prognoser inom energisektorn. Vi använder åtgångstal för att uppskatta hur mycket virke som förväntas att gå åt för skogsindustrins prognostiserade produktion.

Förbrukning av rundvirke i industrin

Uppgifter om förbrukning av rundvirke i skogsindustrin kommer från en årlig undersökning som genomförs av Biometria (tidigare SDC). Biometria sammanställer uppgifter om förbrukning av rundvirke och annan virkesråvara inom träfiberindustri och trämekanisk industri. Detta avser sågverk, massindustrier och skivindustrier. Från och med 2018 ingår också tändstickstillverkare och stolpindustrier i undersökningen.

Uppgifter om småsågverkens råvaruförbrukning (som förbrukar mindre än 2 000 m³fub rundvirke per år) baseras på den senaste sågverksinventeringen och uppdaterad bedömning av branschorganisationen Småsågarnas Riksförbund.

Brännved

Uppgifter om uttag av virke för energiändamål hämtar vi sedan 2013 från Energimyndighetens undersökning ”Produktion av oförädlade trädbränslen”. Uppgifter för tidigare år är baserade på underlag från Skogliga konsekvensberäkningar 1999. I uppgiften om brännved ingår från och med 2013 förutom sådan brännved som främst används inom småhus även sådan brännved som består av stamvedsflis och stamved i träddelsflis som används i större energianläggningar.

Övrigt virke

Övrigt virke avser annat virke än timmer, massaved och brännved. Uppgiften baseras på en äldre bedömning. Från och med 2018 ingår inte längre rundvirke för industriell produktion av pålar, stolpar, fanér och tändstickor av lövträd eller träfiberskivor i kategorin.

Handel med rundvirke

Skogsstyrelsen använder uppgifter från SCB:s utrikeshandelsstatistik.

Lagerförändring

Uppgifterna kommer från Skogsstyrelsens undersökning om lager av barrsågtimmer, massaved och massaflis. Lagerförändringen av barrsågtimmer och massaved beräknas som utgående lager vid årets slut minus ingående lager vid årets början. Då uppgift om lager av lövsågtimmer saknas gör vi inte någon justering av lagerförändringar för lövsågtimmer.

Kvarlämnade fällda hela träd

Uppgifter om kvarlämnade fällda hela träd är en del av bruttoavverkningen och statistiken hämtas från Riksskogstaxeringen. Den årliga volymen kvarlämnade (ej tillvaratagna) fällda hela träd beräknar vi utifrån kvoten mellan ett femårsmedelvärde av kvarlämnade träd enligt Riksskogstaxeringen och ett femårsmedelvärde av Skogsstyrelsens nettoavverkning.

Bruttoavverkning fördelad på län

För att fördela den årliga bruttoavverkningen på län och landsdelar använder vi sedan 2022 virkesmätningsuppgifter från Biometria och kompletterande underlag från Energimyndigheten när den gäller avverkning för vedanvändning i småhus. Före 2022 användes i stället uppgifter från Skogsstyrelsens åtgärdsundersökningar.

Avverkning enligt Riksskogstaxeringen (RT)

SLU Riksskogstaxeringens avverkningsskattningar baseras på en inventering av ett stickprov av Sveriges landareal. Vad gäller avverkningsuppgifter skattar Riksskogstaxeringen dessa från stubbar på provytor som avverkats. Stubbinventeringen innebär registrering av alla stubbar från den senaste avverkningssäsongen med en diameter på minst 5 cm. Avverkningssäsongen avgränsas med tidpunkterna för knoppsprickningen under det föregående och innevarande taxeringsåret. Utöver inmätning av stubbar från avverkade träd, anges typ av avverkning samt alla övriga data som registreras på Riksskogstaxeringens provytor.

Statistikens tillförlitlighet

I bruttoavverkningsmodellen eftersträvar Skogsstyrelsen att använda bästa tillgängliga indatakällor. Flera olika datakällor används och statistikens tillförlitlighet är i stor utsträckning kopplad till osäkerheterna i dessa datakällor. Om vi använder felaktiga värden har det en direkt påverkan på resultatet i bruttoavverkningsmodellen. Framräknad bruttoavverkningsvolym kan vara både överskattad och underskattad.

I dagsläget finns medelfelsuppskattning för kvarlämnade fällda hela träd och för delar av brännvedsstatistiken. Utöver urvalsfel kan det dessutom finnas systematiska fel. Det är därför inte möjligt att uppskatta hur stort det totala felet är i beräkningarna. Här följer en beskrivning av olika osäkerheter som vi kan se i de källor som används.

Import och export av rundvirke

Bruttoavverkningsberäkningen är mycket känslig för huruvida statistik över handel med rundvirke är korrekt eller inte. En ökad import kan minska behovet av inhemskt virke i industrin och därmed avverkningen. Genom åren har Skogsstyrelsen i huvudsak använt officiell utrikeshandelsstatistik från SCB i bruttoavverkningsberäkningen. SCB:s uppgifter om import och export av rundvirke redovisas i enheten kubikmeter (m³f). Baserat på en intervjuundersökning 2021 till de som lämnat uppgifter om import och export av rundvirke till SCB utgår vi från att enheten i beräkningen genomgående är kubikmeter fast mått under bark (m³fub).

SCB:s statistik bygger för utrikeshandel inom EU på en urvalsundersökning där företagen månadsvis får rapportera hur mycket de importerat och exporterat. Handel hos företag som inte ingår i undersökningen modellberäknas av SCB. Utrikeshandel med länder utanför EU registreras i obligatoriska tulldeklarationer som utgör indata till SCB:s statistik. SCB gör vad Skogsstyrelsen känner till inte några omfattande kvalitetskontroller av inrapporterade värden.

I Biometrias redovisning (se nedan) samlas importuppgifter in vad avser den förbrukade mängden rundvirke i träfiber- och trämekanisk industri som är importerad. Uppgifterna hos Biometria är i m³fub.

För år 2023 redovisar Biometria en import av rundvirke på 6,80 miljoner m³fub medan SCB redovisar en preliminär import på 7,26 miljoner m³fub, det vill säga en skillnad på cirka 0,4 miljoner m³fub. Uppgifterna är dock inte helt jämförbara då lagerförändringar av importvirke inte är beaktat i Biometrias uppgifter. För åren 2017–2023 har skillnaderna mellan Biometrias och SCB:s totala import av rundvirke varierat från -0,5 till +0,5 miljoner m³fub.

Lager av rundvirke

Skogsstyrelsen gör en lagerundersökning med syfte att fånga upp lager av barrsågtimmer, massaved och flis vid fyra tillfällen per år. Undersökningen fångar inköpsföretag, massaindustrier och större sågverk. Fram till och med 2018 undersökte vi ett urval av sågverksföretag med en omsättning på mellan 5 och 50 miljoner kr. Från och med 2018 ingår även av dessa företag i totalundersökningen. Från och med år 2020 ingår endast företag med en omsättning större än 20 miljoner kronor. Vid bortfall imputerar vi svar.

Biometrias undersökning till sågverk, massa- och skivindustrin

Uppgifter från Biometria baseras på en undersökning till sågverk (som förbrukar mer än 2 000 m³fub rundvirke per år) samt till massa- och skivindustrin. Från och med 2018 ingår också tillverkning av stolpar och tändstickor i undersökningen. Från och med 2020 baseras uppgifterna för sågverk och andra trämekaniska industrier på administrativa inmätningsuppgifter från Biometrias virkesredovisningssystem (VIOL) medan uppgifter för massaindustrin liksom tidigare insamlats via enkäter.

Virkesförbrukningsuppgifterna i sågverk och andra trämekaniska industrier avser från och med 2020 den inmätta volymen. Här ingår således volymer som mätts in under året men som låg i lager vid sågverk vid årets utgång. Vid beräkning av bruttoavverkningen tas hänsyn till detta genom en korrigering baserat på Skogsstyrelsens lagerstatistik för sågtimmer.

Inmätta volymer av sågtimmer kan innefatta leveransgilla stockar som sågverket väljer att sälja vidare. Biometria justerade för 317 000 m³fub vidareförsålda volymer 2023. Volymerna kan ha varit större vilket i så fall innebär en överskattning av virkesförbrukningen och bruttoavverkningen.

Uppgifter om småsågverkens råvaruförbrukning (som förbrukat mindre än 2000 m³fub sågtimmer per år) härrör från den senaste sågverksinventeringen som genomfördes i början av 2000-talet och en uppdaterad bedömning av branschorganisationen Småsågarnas riksförbund. Totalt bedöms rundvirkesförbrukningen i småsågverk uppgå till 650 000 m³fub per år.

Brännved

Energimyndighetens undersökning om oförädlade trädbränslen består av flera olika undersökningar. En totalundersökning av Svenska Trädbränsleföreningens medlemsföretag och ett urval av övriga företag. Dessutom ingår uppgifter från undersökningen av småhusens energianvändning när det gäller brännved. Undersökningen har relativt hög svarsfrekvens och svaren är granskade. Täckningsfel och mätfel kan förekomma.

Skogsstyrelsen räknar om de uppgifter som presenteras till m³f ub med omvandlingstalen 2,04 MWh/m³f (stamvedsflis), 2.05 MWh/m³f (träddelsflis) och 2,25 MWh/m³f (brännved) och 0,88 m³fub/m³f. Det är möjligt att en del av det som redovisas i Energimyndighetens undersökning inte har så mycket bark, det försvinner i hanteringen av virket. Skogsstyrelsens omräkning kan alltså innebära att vi underskattar volymen brännved. Även omvandlingstalen mellan energimått (MWh) och volymmått (m³f) är en osäkerhetskälla.

När det gäller träddelsflis utgår beräkningarna från att 50 procent av den totala vikten hos ett träd som är 15 cm i diameter är stamved. Detta är en grov uppskattning i och med att andelen stamved är högre hos större träd och lägre hos mindre. Träddelsflis utgör en låg andel (cirka 3 procent) av den totala brännvedsavverkningen varför osäkerheten har marginell påverkan på den totala avverkningen av brännved.

Bruttoavverkning fördelad på län

Skogsstyrelsen beräknar den länsvisa årsvisa bruttoavverkningen utifrån virkesmätningsuppgifter från Biometria samt kompletterande uppgifter från Energimyndigheten om småskalig vedanvändning. Före 2022 beräknade Skogsstyrelsen i stället den länsvisa bruttoavverkningen utifrån uppgifter från Skogsstyrelsens undersökning om åtgärder i skogsbruket. Statistiken redovisades av osäkerhetsskäl som treårsmedelvärden.

Biometrias uppgifter avser stamvedsvolymer av inhemskt ursprung som inmätts i det första affärsledet och som hanterats i Biometrias virkesredovisningssystem. Energimyndighetens uppgifter avser länsvisa skattningar av den småskaliga vedanvändningen som i huvudsak inhämtats genom enkätundersökning till ägare av småhus.

En sammanställning av underlagen från Biometria och Energimyndighet visar att dessa utgör en stor andel av den totala nettoavverkningen. Av sammanställningen av uppgifterna för 2022 framgår att av den totala nettoavverkningen hanterades 93 procent inom Biometrias system och att 4 procent kan hänföras till småskalig vedanvändning enligt Energimyndighetens underlag. Resterande 3 procent (ca 2 miljoner m³fub) består av volymer som inmätts och hanterats utanför Biometrias system och statistiska skillnader. Den resterande delen antas i beräkningarna följa samma länsvisa fördelning som ges av Biometrias underlag.

SLU Riksskogstaxeringens skattning av bruttoavverkning

Statistiken i tabellerna 03–06, 08 och 10 i Skogsstyrelsens statistikdatabas kommer från SLU Riksskogstaxeringen. Riksskogstaxeringens skattningar av femårsmedelvärden för bruttoavverkad volym för hela Sverige har ett medelfel på cirka 4 procent. Med vissa tidsintervall görs skattningar av den statistiska osäkerheten. Utöver stickprovsfel, finns systematiska fel, bland annat orsakat av oupptäckta stubbar från avverkade träd. Studier har visat att stubbinventeringen underskattar den avverkade volymen med cirka 7 procent, ett fel som det kompenseras för i beräkningarna. Några motsvarande systematiska fel i skattningarna av avverkad areal har inte kunnat beläggas. Vid analys av den kontrolltaxering som genomförs på Riksskogstaxeringen har det konstaterats att säsongsbedömning och klassificering av avverkningsåtgärder håller mycket hög träffsäkerhet.

Sedan 2003 har den modellberäknade avverkningen vid fyra tillfällen (2006, 2007, 2014 och 2015) legat strax inom eller något utanför Riksskogstaxeringens skattningar då felmarginalen beaktats. Ett konfidensintervall på 95 % innebär inte att det sanna värdet alltid ligger inom intervallet, bara oftast. För den senaste perioden (2018–2022) understiger den modellberäknade avverkningen Riksskogstaxeringens skattningar med 2,4 % (2,3 miljoner m³sk). Skillnaden ligger inom felmarginalen för Riksskogstaxeringens skattning. Perioderna är dock inte fullt jämförbara då Skogsstyrelsens modellberäkning avser kalenderår och Riksskogstaxeringens avverkningssäsong.

Utöver skillnader orsakade av urvalsfel och periodicitet rör det sig om skillnader orsakade av skillnader i metoder och datakällor. Skogsstyrelsens beräkningsmodell baseras som tidigare beskrivet på en rad olika källor som var och en har kända och okända osäkerheter. Fördelen med modellberäkningen till skillnad från Riksskogstaxeringen är att den har högre aktualitet genom att den ger en årsskattning, och det redan året efter referensåret, samt att den ger en prognos för innevarande år. Beräkningsmodellen är också baserad på produktions-, utrikeshandels-, energi- och lagerstatistik vilket ger en god jämförbarhet och samanvändbarhet med flera andra statistikområden.

En fördel med Riksskogstaxeringens avverkningsskattningar är att Riksskogstaxeringen har kvalitetskontroll på hela statistikproduktionskedjan, från fältinventering till beräkningar och att undersökningen genomförts med samma metod under lång tid. Den utför därmed en tillförlitlig statistik för avverkningens långsiktiga utveckling och är jämförbara med annan officiell statistik från Riksskogstaxeringen.

Riksskogstaxeringens skattningar är viktiga ur kvalitetssynpunkt för den årliga modellberäknade bruttoavverkningsstatistiken och över en längre tidsperiod bör de båda skattningarna följa varandra.

Utvecklingsarbete för bättre kvalitet

Skogsstyrelsen och Riksskogstaxeringen genomförde under 2019 och 2020 en gemensam kvalitetsstudie över de två bruttoavverkningsmodellerna. Studien resulterade i ett antal slutsatser som legat till grund för ett utvecklingsarbete för att förbättra kvalitén i indata till Skogsstyrelsens bruttoavverkningsmodell.

Under 2021 undersökte SCB som en del av utvecklingsarbetet om import- och exportuppgifter av rundvirke avser kubikmeter under eller på bark.  Ett annat utvecklingsarbete som slutfördes 2022 avsåg omräkningstalet mellan fast mått under bark (m³fub) och skogskubikmeter (m³sk). Översynen av omräkningstalet innebar att det tidigare omräkningstalet om 1,2 mellan enheterna m³fub och m³sk reviderades till 1,188. Statistiken har reviderats från och med år 2000 med hänsyn till det nya omräkningstalet.

Genomsnittligt avverkad areal för slutavverkningar

Genomsnittlig areal för slutavverkningar större än eller lika med 0,5 hektar baseras på Skogsstyrelsens register för avverkningsanmälningar och registrerade uppgifter om utförd avverkning som kan kopplas till dessa anmälningar. Utförd avverkning registreras inom Skogsstyrelsens tillsynsverksamhet med stöd fjärranalysbaserade metoder där satellitbilder tagna vid olika tidpunkter jämförs för att identifiera och avgränsa avverkningar. Verksamheten är heltäckande men det finns osäkerheter och dessa kan delvis bedömas genom en jämförelse mellan avverkad areal enligt detta register och SLU Riksskogstaxeringens skattningar av slutavverkad areal. 

Riksskogstaxeringens skattningar överstiger för det senaste femårsmedelvärdet Skogsstyrelsens register med 21 procent. Detta kan förklaras av att Skogsstyrelsens register endast omfattar avverkningar större än eller lika med 0,5 hektar. Riksskogstaxeringens skattningar omfattar även den areal som görs inom mindre avverkningar. Men det finns också andra potentiella förklaringar till skillnader mellan dessa två statistikkällor. Det kan handla om mättekniska skillnader kring hur den avverkade arealen avgränsas, att avverkningar över 0,5 hektar av olika skäl missats i Skogsstyrelsens underlag och om slumpmässiga variationer i Riksskogstaxeringens skattningar. Hur stor del av den totala skillnaden som utgörs av olika delförklaringar har inte kunnat klarläggas.

Mer dokumentation om statistikens kvalitet finner du i kvalitetsdeklarationen för statistiken nedan.