Fastighets- och ägarstruktur i skogsbruket 2023

Genomsnittsinnehavet bland svenska skogsägare (fysiska personer) har ökat från 30 hektar 1999 till 34 hektar 2023. Medianen har samma period däremot minskat från 13 till 11 hektar visar ny statistik från Skogsstyrelsen.

Deklarerad areal produktiv skogsmark

Areal deklarerad produktiv skogsmark uppgår till drygt 23 miljoner hektar, enligt 2023 års fastighetstaxering. Nedan refereras genomgående till deklarerad areal produktiv skogsmark vilket är den areal som anges av fastighetsägarna själva i sin fastighetsdeklaration. Riksskogstaxeringen tillhandahåller den officiella statistiken över skogsmarksareal i Sverige.

I figur 1 görs en indelning av areal deklarerad produktiv skogsmark på olika ägarklasser. Definitioner av dessa klasser finns på sidan

Fakta om undersökningen Fastighets- och ägarstruktur i skogsbruk

Ägarklassen enskilda ägare, som innefattar fysiska personer, dödsbon samt enkla bolag som inte är handelsbolag, äger störst areal produktiv skogsmark, knappt hälften (49 procent) 2023. Det näst största innehavet återfinns i klassen Privatägda aktiebolag (25 procent) följt av Statliga aktiebolag (13 procent) och Staten (6 procent). Övriga privata ägare och Övriga allmänna ägare har 6 respektive 1 procent av den deklarerade produktiva skogsmarken. För en liten andel kan ägarklass inte avgöras. Dessa utgör endast en väldigt liten del och har därför uteslutits i figur 1 nedan. Utvecklingen över tid är relativt stabil enligt figur 1.

Enligt figur 2 har ägarklasserna Staten 1,3 miljoner hektar och Statliga aktiebolag 3 miljoner hektar. Dessa ägarklasser har stora delar av sitt innehav i landsdelen Norra Norrland med 59 procent respektive 67 procent. Innehavet hos Privatägda aktiebolag (5,8 miljoner hektar) främst är beläget i Södra Norrland med 47 procent. Enskilda ägare (11,3 miljoner hektar), Övriga privata ägare (1,4 miljoner hektar) samt Övriga allmänna ägare (0,4 miljoner hektar) har en relativt jämn fördelning av sitt innehav över landsdelarna.

Enligt figur 2 finns störst areal deklarerad produktiv skogsmark i Norra Norrland (7,1 miljoner hektar) och den största ägarklassen är Enskilda ägare, som äger ca 36 procent. Näst störst är Södra Norrland (5,9 miljoner hektar) och här är den största ägarklassen Privatägda AB som äger ca 46 procent. I Svealand deklareras 5,5 miljoner hektar och även här är den största ägarklassen Enskilda ägare som äger ca 46 procent. I Götaland finns 4,8 miljoner hektar och den dominerande ägarklassen är Enskilda ägare med 77 procent.

I Norrbottens län deklareras 3,8 miljoner hektar, detta kan jämföras med 186 000 hektar i Blekinge samt 126 000 hektar på Gotland. Statistik för både för län och kommuner hittas i Skogsstyrelsens Statistikdatabas, se länk nedan.

Innehavets storlek

Innehavets storlek (per ägare) för olika ägarklasser har beräknats och avser i figur 3 all areal oavsett var den är belägen. År 2023 har ägarklasserna Staten, Statliga aktiebolag, Privatägda AB och Övriga privata ägare, 90 procent eller mer av sitt innehav i storleksklassen större än 1 000 hektar. Motsvarande andel för Övriga allmänna ägare är 79 procent och endast 8 procent för Enskilda ägare.

Generellt, för samtliga ägarklasser, finns två olika trender mellan åren 1999 och 2023. Den ena för storleksklasser större än 100 hektar där arealen ökar något, samt i storleksklasser mindre än 100 hektar, där arealen minskar något. Detta förklaras senare till stor del i figur 4 med förändringen hos enskilda ägare.

Enligt figur 4, minskar areal deklarerad produktiv skogsmark för gruppen enskilda skogsägare mellan åren 1999-2023. Framförallt i innehav som är större än fem hektar upp till 100 hektar medan innehavet i storleksklasserna över 100 hektar, samt den minsta storleksklassen, 5 hektar eller mindre, ökar.

1999 var det deklarerade genomsnittsinnehavet bland fysiska personer (som utgör 99 procent av de enskilda ägarna) 30 hektar medan genomsnittet 2023 är 34 hektar. Medianen har däremot minskat från 13 hektar 1999 till 11 hektar 2023. En förklaring till dessa olika trender kan urskiljas senare i figur 6.

Det könsvisa skillnaderna illustreras i figur 5. År 2023 är medianen för män 14 hektar respektive 9 hektar för kvinnor. Under samma år är medelinnehavet för män är ca 40 hektar jämfört med kvinnornas medelinnehav som är ca 25 hektar.

I figur 6 syns att antal skogsägare i den minsta storleksklassen har ökat samt en ökning i samtliga storleksklasser från >100-200 hektar och uppåt. Klasserna >5-20, >20-50 och >50-100 hektar har däremot minskat relativt kraftigt i antal mellan 1999 och 2023. Detta kan även förklara trenden i Figur 5 om varför medelinnehavet ökar medan medianen minskar mellan åren.

Antal skogsägare (fysiska personer)

År 1999 ägde totalt 354 288 fysiska personer skogsmark i Sverige. Antalet fysiska personer har därefter minskat och år 2023 finns det 309 587 till antalet. Av dessa var 97 procent bosatta i Sverige medan knappt 3 procent var bosatta utomlands. Under perioden 1999 till år 2023 har den andel som är bosatt utomlands ökat från 1 till knappt 3 procent, eller från 3 352 till 7 784 om vi ser till antal. Den största delen av skogsägare boende utomlands är bosatta i Norden, 4 321 till antalet enligt senaste fastighetstaxeringen 2023.

Antal fysiska personer som är skogsägare (bosatta i Sverige) minskade mellan åren 1999 och 2023 med 49 133. Minskningen under perioden syns i samtliga landsdelar under perioden, i figur 7 visas att den största minskningen finns i Götaland, där antalet skogsägande män har minskat med totalt 15 848, även antal kvinnor minskar men trenden är inte lika kraftig hos dem.

I figur 8 visas att Västra Götaland är det län där det bor flest skogsägare, 44 602 till antalet, följt av Stockholms län med 25 185 och Västerbottens län med 22 285. Bland landets skogsägare (fysiska personer) 2023, är 60 procent män, 38 procent kvinnor och 2 procent saknar uppgift om kön. Förändringarna i könsfördelningen är små för perioden från 1999 till 2023. Även år 1999 var andelen kvinnor 38 procent medan andel män var 61 procent och andelen okända en procent. Regionalt är variationsbredden i andelen kvinnor mellan län från 44 till 35 procent. Störst andel kvinnliga skogsägare med 44 procent finns boende i Stockholms län.

Nytillkomna skogsägare

9 533 skogsägare (fysiska personer) tillkom 2023 jämfört med föregående års taxering. Av dessa var 47 procent kvinnor och 53 procent män. 1 356 nytillkomna skogsägare är folkbokförda i Västra Götalands län och 1082 i Stockholms län. Medelåldern på nytillkomna skogsägare är 47 år, medelåldern för män är 46 år och 49 år för kvinnor. De äldsta nytillkomna skogsägarna finns i Stockholm och Uppsala med en medelålder på 50 år och de yngsta återfinns i Kronoberg och Örebro med 44 år i medelålder.

Samägande

Samägandet mellan män och kvinnor visas i nedanstående figur. I figur 10 redovisas de tre klasserna Kvinnligt, Manligt och Båda könen för fysiska personer där uppgift om kön finns. Äger kvinnor och män gemensamt (en eller flera) indelas dessa i klassen Båda könen, dessa äger 3,1 miljoner hektar 2023. 1,6 miljoner hektar ägs endast av kvinnor, en eller flera gemensamt i klassen Kvinnligt och motsvarande indelning görs för män i klassen Manligt, dessa äger nästan 6,2 miljoner hektar 2023.

Utvecklingen över tid visar att andelen areal deklarerad produktiv skogsmark som ägs av båda könen har sjunkit från 32 procent år 1999 till 28 procent år 2023. Samtidigt har den andel av arealen som ägs av endast män ökat från 54 procent 1999 till 56 procent 2023. Den andel av arealen där kvinnor står för hela innehavet har en liten ökning skett under perioden från 14 till 15 procent.

Regionalt finns skillnader mellan olika län och där spretar även utvecklingen något i förhållande till utvecklingen för hela landet.

Skogsägarnas ålder

Under perioden 1999 till 2023 har skogsägarnas medelålder (fysiska personer) ökat från i medeltal 55 till 61 år oavsett kön. Regionalt finns vissa skillnader mellan län avseende medelålder och variationsbredden för 2023 är en medelålder från 60 år till 63 år.

Brukningsenheter

En brukningsenhet utgörs av den produktiva skogsmark inom en kommun som tillhör samma ägarkonstellation.  Antal brukningsenheter efter region och ägarklass. Antal brukningsenheter i Sverige mellan 1999 och 2023 har minskat från 245 583 till 231 492.

I figur 11 illustreras antalet brukningsenheter landsdelsvis, Götaland har nästan tre gånger så många brukningsenheter som Norra- eller Södra Norrland. Svealand har nästa lika många som de Norrländska landsdelarna tillsammans.

Enligt figur 12 har antal brukningsenheter som ägs av fysiska personer har minskat under perioden 1999 till 2023 från drygt 236 000 till drygt 220 0000. Brukningsenheterna ägda av fysiska personer kan indelas i utboägd, närboägd och delvis utboägd utifrån var ägaren bor i relation till var brukningsenheterna ligger.

Under perioden 1999 till 2023 ökade antal utboägda brukningsenheter från 22 procent till 27 procent medan antal delvis utboägda brukningsenheter minskade från 9 till 6 procent 2023. Antalet närboägda brukningsenheter minskade något under perioden men andelen närboägda brukningsenheter är däremot under perioden i det närmaste oförändrat, ca (67 procent) vid jämförelse mellan år 1999 och år 2023.

Regionalt finns skillnader mellan län avseende utboägande. Enligt figur 13 finns störst andel utboägande i Jämtlands län med 38 procent följt av Dalarna med 34. Störst andel närboägande finns 2023 i Gotlands län med 82 procent följt av Uppsala län med 79 procent.

Skogsägande per kommun

Areal deklarerad produktiv skogsmark i kommuner kan variera mycket mellan olika år och ett fåtal kommuner i Sverige har ingen deklarerad produktiv skogsmark.

Största deklarerade skogsmarksarealen bland kommuner i Sverige år 2023 har Jokkmokk kommun med mer än 942 000 hektar följt av Härjedalen och Strömsund kommun med 646 000 respektive 629 000 hektar. Flest antal markägare som äger mark i kommunen har Skellefteå med 7 211 ägare fördelat på 5 022 brukningsenheter. Mer kommunvis statistik finns i Statistikdatabasen.