Norra Norrland har under alla år uppvisat ett varierande resultat, mellan låga och höga skadenivåer. I år ligger skada eller grov skada på 8 procent. Det är den lägsta skadenivån i den landsdelen sedan inventeringen började.

Södra Norrlands skadenivå låg i år på 12 procent, betydligt lägre än förra årets resultat som då utmärkte sig som den landsdel som hade störst andel skada och grov skada. Årets resultat är i nivå med 2022 års.  

Svealands skadenivåer, som alltid har legat lågt och sakta sjunkit, var tredje året i rad 8 procent.

Andelen kulturlämningar som har fått skada eller grov skada var 11 procent i Götaland, vilket  ligger i nivå med de senaste tre årens inventeringsresultat.

Orsaker till skador på kulturlämningar

Markberedning fortsätter vara den enskilt största skadeorsaken för kulturlämningarna. Inventeringen 2024 visar att andelen kulturlämningar med skada eller grov skada på grund av markberedning är 6 procent.

Den näst vanligaste skadeorsaker är körskador, 3 procent. Därefter följer avverkningsrester och vindfällda träd på vardera 1 procent. Avverkningsrester klassas aldrig som grov skada. Den låga andelen körskador kan bero på den höga andelen markberedningsskador. Körskador är svåra att uppfatta där markberedning är utförd.

Skador från andra skogliga åtgärder som stubbskörd, dikning var lägre än 1 procent.

En kulturlämning kan ha flera skador men i statistiken är det bara den grövsta skadan vi presenterar.

Tittar man på landsdelsnivå hade Svealand 2024, tillsammans med Södra Norrland, lägst nivå markberedningsskador. Götaland hade, liksom förra året den högsta skadenivån orsakat av markberedning.

I Norra Norrland har skador och grova skador orsakade av körskador och avverkningsrester minskat mest. I Södra Norrland har alla skadeorsaker minskat (avverkningsrester, körskador, markberedning och vindfällen)

Skador på kulturlämningar fördelat på lämningstyp

Den vanligaste förekommande lämningstypen i inventeringen är röjningsröse. Även husgrunder historisk tid, fossila åkrar, kolningsanläggningar, lägenhetsbebyggelser och hägnader är relativt vanliga. Fångstgrop, boplats och lägenhetsbebyggelse är de lämningstyper som verkar ha högst andel skada och grov skada, men vi har valt att inte publicera några resultat om detta eftersom skattningarna har mycket stora medelfel.

Skador fördelat på antikvarisk status

Sedan år 2020 har ungefär hälften av de inventerade lämningarna bestått av fornlämningar. År 2024 låg antalet inventerade fornlämningar något lägre i Norra och Södra Norrland än i övriga landet på omkring 30 procent.

Skador på fornlämningar har mellan år 2021-2024 legat på 11-14 procent. Skador på övriga kulturhistoriska lämningar har legat mellan 7-12 procent under samma period.

Kulturstubbar och annan markering

Användandet av kulturstubbar skiljer sig åt mellan landsdelarna. I Götaland är endast 15 procent av de kända kulturlämningarna utmärkta med kulturstubbar, i Svealand är motsvarande siffra 58 procent. I Södra Norrland är 66 procent utmärkta med kulturstubbar och i Norra Norrland 75 procent.

Andelen skadade eller grovt skadade kulturlämningar är högre när det inte finns någon form av utmärkning. Götaland har högst andel skada och grov skada orsakat av markberedning i landet. Dessutom planteras här flest kända lämningar i landet.

En kulturstubbe är 1,3 m hög (±0,5 m) och används som markering av kulturlämningar för att förhindra skador vid skogsbruksåtgärder.

Högst andel kulturlämningar med korrekt placerade kulturstubbar, det vill säga när kulturstubbarna står utanför och runtom kulturlämningen, fanns i södra Norrland, 41 procent, följt av norra Norrland 32 procent och Svealand 20 procent. Lägst andel korrekt placerade kulturstubbar hade Götaland med 1 procent.

Det är sällsynt att man använder annan tydlig markering som till exempel högstubbar, stolpar och skyltar.

Fornlämningsområden

I de fall där Länsstyrelsen skrivit ett beslut bedöms även fornlämningsområdet. Under 2023 och 2024 låg skadenivån för skada och grov skada på 37 procent på inventerade fornlämningsområden. De senaste åren har andelen skador och grova skador på fornlämningsområden legat på 30-40 procent för hela landet. Den enskilt största skadeorsaken är markberedning. På andra plats är körskador, följt av vindfällen och avverkningsrester.

Ofta förekommer en kombination av skadeorsaker. Antalet inventerade fornlämningsområden är relativt lågt varför siffran endast presenteras på landsnivå.