Statistiken om levererade skogsplantor är årlig och bygger på uppgifter som samlas in genom en enkät som skickas till alla registrerade företag som bedriver yrkesmässig handel med skogsodlingsmaterial. Levererade skogsplantor avser de plantor som levererats för användning (utplantering) i Sverige.

Levererade skogsplantor 2023

År 2023 levererades 431 miljoner skogsplantor, vilket är en ökning med 9 miljoner (2 procent) från 2022. Jämfört med toppåret 2021 är det dock drygt 21 miljoner färre plantor.

Ökning av levererade plantor under 2023

Mängden levererade tallplantor har ökat stadigt under många år. Under 2023 uppgick levererade tallplantor till 236 miljoner, vilket var en ökning med drygt 7 miljoner (3 procent), jämfört med 2022. Mängden granplantor ligger kvar på samma nivå som 2022 och uppgick under 2023 till drygt 176 miljoner plantor.

Mängden levererade skogsplantor av björk (3,2 miljoner) ökade med 37 procent, jämfört med 2022. Det är en ökning med 77 procent från 2021. Levererade övriga lövträd (1,4 miljoner) minskade istället med 6 procent jämfört med 2022.

Levererade plantor av övriga barrträd ökade med 28 procent, jämfört med 2022. Mängden levererade plantor av lärk och sitkagran minskade med 3 respektive 44 procent, jämfört med 2022. Inget av trädslagen utgör dock mer än 1,1 procent av total mängd levererade plantor under 2023.

Mängden levererad contortatall ökade med 1,7 miljoner plantor (25 procent) under 2023 efter en förhållandevis stor nedgång under 2022.

Tall (54,8 procent) tog under 2020 över ställningen från gran (40,9 procent) som det vanligaste trädslaget bland levererade skogsplantor och fortsätter att öka sin andel. Gran- och tallplantor utgjorde tillsammans 96 procent av det totala antalet levererade skogsplantor. Contortatallen stod för 1,9 procent och lärk 1,1 procent. Sitkagran, björk och övriga barr- och lövträd utgjorde var för sig mindre än 0,8 procent av antalet levererade skogsplantor.

Det bör noteras att dessa värden inte anger hur trädslagen fördelar sig i den framtida skogen. En betydande del av tallen och nästan all björk och merparten av övriga lövträd i skogen har föryngrats naturligt.

Täckrot dominerar som produktionssätt

Täckrot är det helt dominerande produktionssättet för skogsplantor. Täckrotsplantor utgjorde 90 procent av alla levererade skogsplantor 2023. Barrotsplantor utgjorde 6 procent.

Från 2019 redovisas en ny kategori av produktionssätt – hybridplanta. Sammanlagt producerades 4 procent av levererade skogsplantor som hybridplantor 2023.

Tall och contortatall producerades i princip enbart som täckrotsplantor. Andelen granplantor som producerades som täckrot 2023 var 79 procent.

Bland barrträden producerades 73 procent av övriga barrträd som barrot (inklusive hybridplanta), 89 procent av sitkagran, 57 procent av lärk, 21 procent av gran och endast 0,5 procent av tall. Bland lövträd producerades 93 procent av övriga lövträd som barrot och 62 procent av björk.

Förökningssätt för skogsplantor

Från och med 2019 redovisas om levererade skogsplantor förökats från frö eller är vegetativt förökade. Totalt sett förökas levererade barrplantor från frö till i princip 100 procent och den vegetativt förökade andelen är mycket liten.

Vegetativ förökning av levererade plantor tillämpas främst för lövplantor. År 2023 förökades 18 procent av övriga levererade lövträdsplantor vegetativt. Av övriga lövplantor är det främst hybridasp och poppel som förökas vegetativt.

Mekaniskt plantskydd något större andel än oskyddade

Andelen plantor som levereras med någon form av plantskydd mot snytbagge (mekaniskt eller kemiskt) har ökat sedan 2016. Under 2023 var 71, 45 respektive 10 procent av gran-, tall- och contortaplantorna försedda med snytbaggeskydd. Användningen av insekticider minskade till 4 procent av granplantorna och 1 procent av tallplantorna.

Andelen mekaniskt skyddade plantor har ökat från 17 procent 2014 till drygt 50 procent de senaste tre åren medan andelen insekticidbehandlade plantor har varit omkring 3 procent de senaste fyra åren. I statistiken går det inte att urskilja var i landet skyddade respektive oskyddade plantor används.

Huvudsakligen svensk härkomst för plantor

Frön delas upp i beståndsfrö från skogar och plantagefrön från särskilt anlagda fröplantager (fröodlingar).

Majoriteten (88 procent) av de levererade skogsplantorna 2023 kom från plantagefrö från svenska fröplantager. Detta är en ökning med 4 procent jämfört med 2022. Svenskt och utländskt beståndsfrö utgjorde 1 respektive 3 procent. Utländskt plantagefrö stod för 8 procent av härkomsten av de levererade skogsplantorna.

Användningen av beståndsfrö har minskat och användningen av plantagefrö har ökat sedan frågan om härkomst inkluderades i undersökningen. Fördelat per trädslag kom tall och contortatall i princip enbart från plantagefrö med svensk härkomst (96 respektive 98 procent).

Av granplantorna kom 82 procent från svenska fröplantager, vilket är en ökning jämfört med 74 procent 2022. Av 2023 års granplantor härstammade 6 procent från utländskt beståndsfrö och 11 procent från utländskt plantagefrö, att jämföra med 12 respektive 9 procent 2022.

Användningen av plantagefrö med utländsk härkomst har minskat för lärk, sitkagran och övriga barrträd de senaste åren. Istället används svenskt plantagefrö och utländskt beståndsfrö i större utsträckning. För detaljer gällande respektive trädslag hänvisas till figur nedan, där även tabell kan tas fram.

Av björkplantorna som levererades 2023 kom 38 procent från plantagefrö med svensk härkomst och 56 procent med utländsk härkomst. Andelen björk från svenska fröplantager minskade med ca 11 procent medan plantor från utländska fröplantager ökade med ca 9 procent jämfört med 2022. När det gäller övriga lövträd kom 38 procent från utländskt beståndsfrö, vilket är en minskning från 2022 års 45 procent. Plantor som hade härkomst från svenskt respektive utländskt plantagefrö stod för 30 respektive 23 procent av plantorna av övriga lövträd.

Införsel av plantor och frön för skogsbruket

Skogsstyrelsens registrering av införsel av plantor och frön som den här fördjupningen baseras på har en eftersläpning på två år. Det innebär att årets redovisning baseras på data till och med 2022 med startår 2004.
Dessa uppgifter är inte en del av den officiella statistiken om levererade skogsplantor.

Inom EU råder fri handel för skogsplantor och frön. Däremot finns anmälningsplikt för in- och utförsel av plantor och frön och anmälan görs till Skogsstyrelsen. Import av skogsplantor och frö från länder utanför EU är tillåtet för vissa länder, däribland Norge. För dessa länder råder tillstånds- och anmälningsplikt.

Plantor och frön som förts in i Sverige från andra länder kan, men behöver inte, ha sin härkomst i avsändarlandet. En betydande del av infört material har svensk härkomst men något steg i produktionen har skett i avsändarlandet.

Införsel av plantor

Under 2022 fördes det in 58,9 miljoner plantor till Sverige från andra länder. Det innebär att cirka 14 procent av de levererade plantorna 2022 (422 miljoner plantor totalt) åtminstone delvis producerats utanför Sverige. Det är dock oklart om plantorna levererats samma år som de infördes.

Under 2022 fördes flest plantor in från Norden och Baltikum med 63 procent. Plantor från övriga Europa stod för 37 procent av införseln. Långsiktigt har införseln av skogsplantor minskat från övriga Europa och ökat från Norden och Baltikum. Se figur 8 i pdf-filen nedan.

Införseln av plantor domineras av gran (undantaget 2008 och 2013) som stått för över 80 procent av den totala införseln av plantor. Andelen införda granplantor 2021 var dock den lägsta sedan registreringen startade och fortsätter att minska 2022 (65,2 procent) medan andelen tall ökar. Tall står nu för 21,4 procent av andelen införda plantor, vilket är den högsta andelen tall sedan registreringen startade. Bland de övriga trädslagen är lärk vanligast. Se figur 9 i pdf-filen nedan.

Införsel av frö

Införseln av frö varierar kraftigt över tid, både gällande mängd och trädslag. Införseln av frö summerade 2022 till 271 kg.