Kartor och bilder
Kartor och flygbilder ger dig en orientering i markerna för att du ska kunna bruka din skog på bästa sätt. Bilderna kommer från Lantmäteriet och visar detaljer och förändringar i din skog.
I Mina sidors karttjänster finns det flera olika kombinationer av bilder och kartor att välja mellan. Det kan till exempel vara markfuktighetskartor som kan bidra till att minska körskador, eller kartor över trädhöjd och lutning. I kartorna går det att se registrerade forn- och kulturlämningar, artdata, nyckelbiotoper med mera.
Topografisk karta
Den topografiska kartan hämtas från Lantmäteriet. Där finns information om bland annat ortsnamn, vägar och vattendrag.
Flygbilder
Visas i färg eller infrarött och är en kombination mellan flygbild och karta. Flygbilderna finns med två olika upplösningar. Området med tvåårigt flygfotointervall har 25 cm upplösning och resten av Sverige har 50 cm upplösning. Flygbilder med 25 cm upplösning upplevs som mer detaljrika. Det finns även äldre flygbilder som gör att du kan se hur skogen har sett ut historiskt.
Olika samhällsintressen påverkar tidpunkten för fotografering
För skogliga intressen är det viktigt att lövsprickningen kommit igång ordentligt vid flygfotograferingen. Men för andra samhällsintressen är det viktigt med flygbilder tagna före lövsprickningen. Lantmäteriet fotograferar därför vartannat år med löv på träden och vartannat år utan löv i området med tvåårigt intervall.
Flygbildernas färger ger dig mer information
Flygbilder visar infraröda (IR) flygbilder. Flygbilderna i IR tillför mycket information om skogen. Det gör det möjligt att skilja mellan olika trädslag och olika typer av vegetation. Grön vegetation färgas röd i de infraröda färgbilderna och gröna gräsmattor/åkrar får en stark rödaktig färg.
Satellitbilder
För skogliga ändamål är satellitbilder värdefulla eftersom de innehåller mer information om träden och vegetationen än vad vanliga färgbilder gör. Satellitbilder har lägre upplösning än flygbilder (15 meter) men de ger en bra överblick över stora områden, hela skogsområden. Det tas nya satellitbilder nästan varje dag under vår, sommar och höst. Med hjälp av bilderna kan du till exempel följa en pågående avverkning.
Röda färger avslöjar intensiv fotosyntes - det gröna blir rött
Färgerna i satellitbilder är så kallade infraröda färger. De infraröda färgbilderna använder sig av ljus utanför de synliga våglängdsbanden vilket gör att bilderna kan uppfattas som onaturliga.
Ung barrskog har ett stort inslag av röd färg jämfört med gammal barrskog men syns ofta i satellitbilder som en närmast brunröd ton. Lövträden är klart rosa eller röda. Den äldre barrskogen har däremot mer inslag av blått och är mörkare. Vatten blir vanligtvis helt svart och områden som saknar vegetation får en blåaktig eller nästan vit färg. Det kan till exempel handla om vägar, byggnader, grustag, bergig och stenig terräng eller liknande.
Mark och vatten
Kartorna visar mark- och terrängförhållanden. Informationen om markytan kommer från Lantmäteriets höjdmodell som är framtagen genom laserskanning.
Terrängskuggning
Genom att belysa höjdmodellen med en konstgjord ljuskälla blir terrängen skuggad. Höjder, sänkor och andra strukturer som vägar och diken, men även en del forn- och kulturlämningar med mera, framträder tydligt. Verktyg finns så att användaren själv kan styra placering av ljuskälla och värde på höjdskala och därigenom förstärka strukturer på markytan.
Lutning samt risk för ras och skred
Lutningskartan visar markens lutning i grader i en gråskala. Den används bland annat för att avgöra framkomlighet. Kartan med risk för ras och skred är baserad på bland annat lutningskartan och identifierar översiktligt områden som kan ha förutsättningar för erosion, ras och/eller slamströmmar. Dessa områden kan vara känsliga för påverkan på vegetationen liksom förändringar av vattenmängder, vattnets flödesvägar och rinnhastigheter, det vill säga påverkan som ofta uppstår vid skogsbruk och exploatering.
Djup till grundvatten och fuktighetsklasser
Du kan minska risker för körskador om du använder markfuktighetskartorna för att planera var körningen ska ske. Båda kartorna utgår från matematiska modeller av terrängen och vattnets rörelser i landskapet. I djup till grundvatten-kartan återges markfuktigheten i olika nyanser av blått från blöta till friska-fuktiga områden (0-1 meter till grundvattenytan). Medan fuktighetklass-kartan visar alla markfuktighetsklasser i en skala där blått är blött och rött torrt.
Diken
Dikeskartan visar en skattning på var det finns grävda diken. Den är baserad på en analys av terrängskuggningskartan.
Skogliga grunddata
Dessa kartor är producerade genom sambearbetning av data från Lantmäteriets nationella laserskanning och provytor från Riksskogstaxeringen (SLU). Kartmaterialet uppdateras periodvis allt eftersom nya laserskanningsdata produceras och algoritmer förbättras. Generellt gäller att noggrannheten är högst i välskött skog som domineras av barrträd. I lövdominerad skog är kvaliteten något lägre. När laserskanningen genomförts med löv på träden finns en risk för överskattning av volym, biomassa och grundyta på grund av att det ”fastnar” många laserreturer högt upp i trädkronorna. Där laserskanningen genomförts utan löv på träden finns i stället en viss risk att värdena är underskattade.
Trädhöjd
Kartorna visar trädens höjd i meter och återspeglar olika strukturer i skogen mycket väl. De används vanligen för avgränsningar vid olika typer av planeringsunderlag, till exempel beståndsindelning vid skogsbruksplanläggning.
Virkesvolym
Volymskartan ger ett mått på virkesförrådet i skogskubikmeter per hektar (m3sk/ha). I måttet ingår trädens hela stamvolym ovanför normal stubbhöjd samt topp som bark. Grenar, stubbar och rötter ingår ej.