Arbetet med frivillighet som grund vid formellt skydd av skog
På uppdrag av regeringen har Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen sett över hur vi i Sverige arbetar med formellt skydd av skog.
I uppdragsformuleringen betonade regeringen att frivilligt formellt skydd bör vara en grundläggande utgångspunkt och arbetssätt för myndigheterna. En tydlig ambition från regeringen är att skyddsvärda skogar inte ska avverkas utan bevaras, antingen genom formellt skydd eller genom frivilliga avsättningar. Nu är revideringen av den nationella strategin för formellt skydd av skog klar.
Aktuellt
- Nationell strategi för formellt skydd av skog fastställdes den 12 december 2024
Strategin beskriver ett arbetssätt som bidrar till stärkt äganderättsperspektiv, med en ambition om att skyddsvärda skogar inte avverkas utan bevaras. Strategin omfattar nu även fjällnära skog.Arbetssättet innebär att formellt skydd av skog i huvudsak bör bygga på frivillighet och att markägare förväntas ta initiativ när skog ska skyddas formellt. I strategin lyfts även att myndigheterna bör vara lyhörda för markägarens önskemål om skyddsform och markägaren bör ha möjlighet att ändra sig under skyddsprocessen.
Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen ska senast den 31 mars 2025 lämna en uppföljning av det nya arbetssättet till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) för att visa i vilken mån arbetssättet bidragit till att nå de skogs- och miljöpolitiska målen samt till en stärkt äganderätt.
Nationell strategi för formellt skydd av skog. Rapport 7168. (naturvardsverket.se)
Arbetets fyra faser
Översynen har genomförts i dialog med markägarorganisationer, skogsnäring, ideell naturvård och berörda myndigheter. Arbetet har skett i samarbete med länsstyrelserna, som ansvarar för en stor del av det operativa arbetet med formellt skydd av skog. Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket har tagit det slutliga beslutet om den reviderade strategin.
Arbetet har varit indelat i fyra faser, där olika aktörer har varit delaktiga i olika grad.
Fas 4 - Det utvecklade arbetssättet införs (2025 och framåt). När strategin är beslutad och levererad genomförs en uppföljning av det utvecklade arbetssättet som redovisas till regeringen i mars 2025. Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen genomför utbildning i arbetssättet och erfarenhetsutbyte ska ge grund för likvärdig tillämpning. Under januari-februari bjuder vi in till digitala träffar för handläggare på Länsstyrelserna, Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket. Vi träffar också andra som berörs av strategin. Den 20 februari hålls ett digitalt informationsmöte för skogliga aktörer. Målgrupp är de som i sin verksamhet har en roll att informera eller rådge markägare om möjligheter med formellt skydd, eller att ge stöd till kollegor i denna roll. För mer information, kontakta Cecilia Nygren eller Ellen Salomonsson. ellen.salomonsson@skogsstyrelsen.se, cecilia.nygren@naturvardsverket.se
Fas 3 - Strategin revideras och beslutas utifrån det utvecklade arbetssättet. Här fortsatte dialogen med flera aktörer som har olika roller i genomförandet. Störst fokus under denna fas låg på att färdigställa förslag på den reviderade strategin och skicka ut den på remiss under våren 2024, samt att ta hand om remissvaren. Parallellt har även insamling av uppgifter för uppföljning av arbetssättet skett.
Fas 2 - Utveckla arbetssätt för frivilligt skydd och identifiera roller för genomförande (2023). Här jobbade vi i nära dialog med en mindre grupp skogliga aktörer för att utveckla arbetssättet. Vi hade även dialog med länsstyrelser och Skogsstyrelsens distrikt och konsulterade forskare från olika ämnesdiscipliner. Följande aktörer deltog i dialoggruppen: Representanter för BirdLife Sverige, Kyrkan (Stiften), LRF Skogsägarna, Länsstyrelserna, Mellanskog, Naturskyddsföreningen, Naturvårdsverket, Norra skog, SCA, Skogsstyrelsen, Stora Enso, Sveaskog, Sveriges Allmänningsskogars Förbund, Södra Skogsägarna och WWF.
Fas 1 - Nulägesanalys (2022). I arbetet med nulägesanalysen samlade vi inspel från många aktörer. En enkät genomfördes och konsultationsträffar med markägarorganisationer, större skogsbolag, ideell naturvård, berörda myndigheter, friluftslivsorganisationer och skogliga certifieringsorganisationer arrangerades.
Förberedande arbete
Projektgruppens arbete sommar och höst 2024
Remisstiden är slut och projektet tar nu hand om ett 60-tal yttranden som har lämnats in från bland annat universitet, myndigheter och intresseorganisationer. Under hösten utvecklar vi förslaget, med avsikt att fastställa en reviderad strategi i slutet av 2024. Under våren har projektet haft webbinarier med länsstyrelser och Skogsstyrelsens distrikt samt mött den dialoggrupp som knutits till arbetet. Dessa möten fortsätter i höst. Projektgruppen arbetar även med en uppföljning av det utvecklade arbetssättet som ingår i en redovisning till Regeringskansliet i mars 2025. När redovisningen har lämnats in kommer Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen, tillsammans med berörda aktörer, genomföra utbildnings- och informationsinsatser för att implementera den reviderade strategin. Dessa insatser förbereds i höst, tillsammans med flera aktörer i dialoggruppen.
Förslag ute på remiss
Ett förslag till reviderad nationell strategi för formellt skydd av skog skickades ut på remiss den 4 mars. Vi ser fram emot att få ta del av synpunkter senast den 10 maj. Efter remisstiden tar Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen hand om de synpunkter som lämnats in och fastställer strategin.
Projektgruppens fortsatta arbete under hösten 2023
Under hösten arbetar projektgruppen vidare med strategins olika delar. Vi kommer arbeta in resultat från andra regeringsuppdrag samt utifrån ny kunskap göra en mindre uppdatering av de naturvetenskapliga prioriteringarna i strategin för formellt skydd av skog. En remiss av den reviderade strategin planeras till början av 2024. Arbetet fortsätter i dialog med skogliga aktörer, länsstyrelser och Skogsstyrelsen distrikt. Under hösten hålls två möten i den dialoggrupp som knutits till arbetet, där gruppen får ta del av utkast till en reviderad strategi. Ett särskilt möte om fjällskog kommer att hållas med relevanta aktörer, liksom webbinarier med länsstyrelser och Skogsstyrelsens distrikt.
Stort engagemang våren 2023
I regeringsuppdraget har vi under våren vid två heldagar fört samtal med den dialoggrupp som knutits till uppdraget. Vi har även haft sammanlagt fyra webbinarier med länsstyrelser och Skogsstyrelsens distrikt. Samtalen har bland annat rört definition av frivillighet, undantag från frivillighet samt information och dialog och samverkan i det utvecklade arbetssättet. Dialog om hur den fjällnära skogen ska inkluderas i strategin förs med de norra länen och distrikten och med andra aktörer som berörs.Översynen av myndigheternas webbtexter har resulterat i nya webbsidor som publicerats hos Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen i juni. Syftet är bland annat att göra det enkelt för markägare att lämna in en intresseanmälan om formellt skydd.
Projektgruppens fortsatta arbete under våren 2023
Under våren arbetar projektgruppen vidare med flera delar av strategin. Arbetet handlar till exempel om att ta fram enhetlig webbinformation för alla myndigheter, en juridisk analys av äganderättsperspektivet, ett utkast till hur vi arbetar med kommunikation och dialog i det utvecklade arbetssättet samt hur skydd av fjällnära skog integreras. Vi arbetar även vidare med att definiera vad frivillighet innebär och med att tydliggöra grunder för eventuella undantag. Arbetet sker i dialog med skogliga aktörer, länsstyrelser och Skogsstyrelsens distrikt.
Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen beslutade om riktlinjer i väntan på den reviderade nationella strategin för formellt skydd av skog
Syftet var att ge vägledning i hur Skogspropositionens inriktning om frivillighet som grund för formellt skydd av skog bör tillämpas i nya och pågående ärenden. Detta eftersom det är angeläget att arbetet med områdesskydd sker så likartat som möjligt, även innan den reviderade strategin är på plats.
Dialoggrupp kring arbetssätt för frivilligt formellt skydd – start i februari 2023
I början av 2023 startar dialoggruppen sitt arbete kring att utveckla arbetssättet för frivilligt formellt skydd och bidra till andra delar av strategin. Följande aktörer deltar i dialoggruppen: Representanter från BirdLife Sverige, Kyrkan (Stiften), LRF Skogsägarna, Länsstyrelserna, Mellanskog, Naturskyddsföreningen, Naturvårdsverket, Norra skog, SCA, Skogsstyrelsen, Sveaskog, Sveriges Allmänningsskogars Förbund, Södra Skogsägarna och WWF.
Dialog med länsstyrelser och Skogsstyrelsernas distrikt
Parallellt med dialoggruppens arbete för Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen dialog med berörda myndigheter kring utvecklat arbetssätt för frivilligt formellt skydd och andra delar av strategin.
Nulägesanalys, enkät och konsultationer – klart i januari 2023
Många aktörer har bidragit med inspel i konsultationer och genom att svara på enkät. Resultatet ligger till grund för arbetet med regeringsuppdraget. Aktörerna representerar markägarorganisationer, större skogsbolag, ideell naturvård, berörda myndigheter, friluftslivsorganisationer, skogliga certifieringsorganisationer och Sveriges kommuner och regioner. Alla länsstyrelser och Skogsstyrelsen distrikt medverkar också.
Frågor och svar
Formellt skydd av skog innebär att ett skogsområde med höga naturvärden bevaras. Den nationella strategin för formellt skydd av skog omfattar tre av de statliga formella skyddsformerna; naturreservat, biotopskydd och naturvårdsavtal. Ett formellt skydd av skog medför att markägaren får ekonomisk ersättning.
- Äganderättsperspektivet stärks genom att frivillighet är utgångspunkten vid formellt skydd och att markägare och myndighet är överens om att ett områdes naturvärden ska bevaras genom formellt skydd.
- Markägarna förväntas ta ett större ansvar i att föreslå områden för formellt skydd. Det är viktigt att myndigheterna är lyhörda för markägares önskemål om skyddsform och avgränsning av området.
- Myndigheterna behöver skapa förutsättningar för markägarna att anmäla intresse i linje med strategins prioriteringar.
- Markägaren har möjlighet att avstå från formellt skydd och kan ändra sig under processen.
- Avsteg från frivillighet bör ske restriktivt.
- Även skog i fjällregionen ingår i den reviderade strategin.
- Några justeringar har även gjorts i urval av områden för formellt skydd.
- Urval och prioritering av vilka områden som ska skyddas formellt är fortsatt inriktat på de mest skyddsvärda skogarna, så att nationella och internationella mål om att bevara biologisk mångfald nås på ett kostnadseffektivt sätt.
- Frivilliga avsättningar har fortsatt en stor betydelse för bevarandearbetet och för att nå gemensamma mål.
- Behovet av god dialog med markägare i skyddsprocessen och samverkan mellan skogliga aktörer och myndigheter är fortsatt mycket viktigt.
För markägarna innebär det utvecklade arbetssättet att formellt skydd i stor utsträckning inleds med en intresseanmälan från enskilda markägare.
Frivillighet är utgångspunkten vid bildande av formellt skydd.
Ambitionen är att skyddsprocessen ska upplevas som positiv för markägaren, bland annat genom att markägaren får tydliga valmöjligheter och att dialogen präglas av tillit, öppenhet och respekt. Myndigheten ska också vara lyhörd för markägarens önskemål om skyddsform samt avgränsning av området. Markägaren har även möjlighet att ändra sig under processen.
Bara i undantagsfall ska beslut fattas om formellt skydd utan att markägaren dessförinnan gett sitt medgivande till det.
Ja, men det bör ske restriktivt. Skogstyper som Sverige har ett internationellt ansvar att bevara, där området har ett strategiskt geografiskt läge och höga naturvärden och där området bedöms vara av betydande vikt för att bibehålla naturtypen och dess biologiska mångfald kan utgöra motiv för undantag av frivillighet. Även Natura 2000-områden och områden där ersättning betalats ut bedöms utgöra motiv till undantag.
Förekomst av fridlysta arter med dålig bevarandestatus i ett område med höga naturvärden ökar områdets betydelse för att prioriteras för formellt skydd. För att bevara vissa sällsynta fridlysta arters livsmiljöer anger strategin att staten bör erbjuda berörda markägare formellt skydd.
Den reviderade strategin anger att områden inom de stora sammanhängande naturskogarna bör ges högsta prioritet att bevara i fjällregionen. Myndigheterna bör uppmärksamma intresseanmälningar i områden där nekat tillstånd till avverkning är sannolikt, och naturvårdsavtal särskilt utformade för dessa skogar bör erbjudas markägare. Handlingsplaner för bevarande av de stora naturskogarna bör tas fram senast 2026.
Ja, det är samma principer och prioriteringsgrund.
70 procent av de formella skydd som Skogsstyrelsen beslutade om under 2023 hade sitt ursprung i ett markägarinitiativ, oftast i form av en intresseanmälan. För länsstyrelsens arbete är andelen lägre. Knappt 10 procent av besluten under perioden 2021–2023 har helt eller delvis utgått från en intresseanmälan. Samtidigt har det under samma period kommit in intresseanmälningar om formellt skydd i 270 olika områden till länsstyrelserna, att jämföra med att det bildades 348 naturreservat.