Det mesta tyder på att konkurrensen på virkesmarknaden i Sverige fungerar relativt bra. Däremot kan de mindre skogsägarna missgynnas av ett underläge gentemot virkesköparna och här behövs åtgärder. Det är slutsatserna i en analys av konkurrensen på den svenska virkesmarknaden som Skogsstyrelsen låtit göra.
– En sund konkurrens bidrar till att hela samhället nyttjar resurserna så effektivt som möjligt. En väl fungerande rundvirkesmarknad är dessutom centralt för att vi ska nå de jämställda målen för produktion och miljö i skogspolitiken. Bristerna som analysen pekar på för de mindre skogsägarna gör att det kan vara aktuellt med insatser, säger utredare Stefan Karlsson, Skogsstyrelsen.
Konkurrensförhållandena på virkesmarknaden har diskuterats i årtionden. Marknadens struktur, med många säljare och ett fåtal starka köpare, talar för att köparna kan utöva marknadsmakt, vilket både kan missgynna säljarna och leda till en mindre effektivt fungerande marknad.
Därför har Skogsstyrelsen gett Mats Bergman, professor i nationalekonomi, i uppdrag att analysera konkurrensen på rundvirkesmarknaden i Sverige utifrån ett nationalekonomiskt perspektiv.
Flera tidigare vetenskapliga studier, de flesta med data från 1990-talet eller tidigare, har försökt att direkt skatta graden av marknadsmakt i Sverige, Finland respektive Norge. Resultaten är blandade men när de läggs samman landar rapporten i slutsatsen att köparsidans marknadsmakt inte tycks vara så stark att den orsakar betydande samhällsekonomiska förluster.
Däremot kan framför allt mindre skogsägare missgynnas av ett informationsunderläge gentemot virkesköparna om hur en förhandling går till och prissättning men även hur skogen ser ut när det gäller till exempel mängden timmer och fördelning av trädslag. Risken med att mindre skogsägare har en svag ställning på marknaden är att starka, informerade säljare får bra betalt medan svaga och oinformerade säljare får mindre.
Skogsägare med högst 100 hektar skogsmark står för cirka en tredjedel av virkesvolymen. De säljer tillsammans virke till ett värde av cirka 10 miljarder kronor varje år. Om de i genomsnitt får en procent lägre ersättning än de skulle fått på en marknad utan konkurrensproblem, motsvarar det 100 miljoner kronor. Med fem procent lägre pris handlar det om en halv miljard kronor per år.
Därför finns det, enligt analysen, anledning att utreda möjliga åtgärder för att förbättra konkurrenssituationen för de små skogsägarna. Det kan handla om att:
Analysen konstaterar också att enskilda skogsägare givetvis har ett eget ansvar att tillvarata den konkurrens som marknaden erbjuder, inte minst genom att begära in flera anbud.
– Virkesmarknaden präglas visserligen inte av perfekt konkurrens, men det är få branscher som kommer nära ett sådant ideal. På många marknader accepterar vi ett visst mått av marknadsmakt, om inte annat därför att alternativet att försöka hantera marknadsmisslyckanden genom reglering också är förenat med kostnader, säger Mats Bergman, rapportförfattare.
Mats Bergman står för innehållet i analysen vilket innebär att det inte nödvändigtvis beskriver Skogsstyrelsens officiella syn. Rapporten utgör ett kunskapsunderlag och är tänkt att användas brett i skogssektorn men också av myndigheter, beslutsfattare och andra berörda aktörer.
Skogsstyrelsens presstjänst är tillgänglig för media vardagar 8 - 16.30