Dubbelbeckasin.

Så här kan en utredning om fridlysta arter gå till

Inför en skogsbruksåtgärd är du som markägare ansvarig för att ta reda på om det finns fridlysta arter som kräver speciell hänsyn. På den här sidan beskriver vi hur processen att utreda förekomst av fridlysta arter kan gå till och vad du som markägare behöver tänka på.

1. Planera din åtgärd 

Genom att ha en god planering och tillämpa en förebyggande strategi kan du förebygga att artskyddsförordningens förbud aktualiseras. Nedan följer några viktiga delar att tänka på i det förebyggande arbetet:

  • Ha rätt kompetens, använd och ta fram egna kunskapsunderlag. Det behövs kunskap om förekomst av fridlysta arter och deras livsmiljöer för att veta vilken hänsyn som krävs. Du som skogsägare är ofta den som kan din fastighet bäst. Med ledning av vilken naturtyp som finns i ett område, förekomst av strukturer som död ved, boträd, bergbranter, raviner, fuktstråk eller liknande, är det möjligt att dra preliminära slutsatser om vilka arter som sannolikt kan finnas inom området. Undersök platsen, var nyfiken och ta del av relevant information från exempelvis SLU:s Artfakta och Artportalen. Skogsstyrelsens artvisa vägledningar och SLU:s Artfakta kan ge kunskap om specifika fridlysta arter. Ställ frågor till ditt ombud eller till Skogsstyrelsen. Med kunskap om förhållandena på platsen finns goda förutsättningar att följa gällande regelverk.
  • Planera för skogsbruk. Du som markägare och verksamhetsutövare behöver ha en övergripande planering som tidigt tar hänsyn till fridlysningen. Här kan exempelvis skogsbruksplaner och ekologiska landskapsplaner vara användbara verktyg.
  • Planera åtgärder. Enskilda skogsbruksåtgärder behöver planeras på objektsnivå och utgå från den mer övergripande skogliga planering som tidigare gjorts i det förebyggande arbetet. Skyddet för fridlysta arter gäller under hela året, men hur arterna påverkas av skogsbruksåtgärder kan variera beroende på årstid. Andra saker att ta ställning till kan vara:
  • Hur kan åtgärden påverka naturmiljön?
  • Är det nödvändigt att anpassa åtgärden för att undvika negativ påverkan på naturmiljön eller fridlysta arter?
  • Kan valet av plats för åtgärden innebära negativ miljöpåverkan.

2. Gör en tydlig anmälan/ansökan

När du gör en avverkningsanmälan/ansökan eller en annan anmälan om samråd enligt miljöbalken, så behöver den innehålla tydliga beskrivningar av den planerade åtgärden, vilken miljö som berörs och eventuella anpassningar för att undvika negativ påverkan på naturmiljön. En tydlig anmälan/ansökan där det framgår att en förebyggande strategi för att undvika förbjuden påverkan på fridlysta arter har använts underlättar handläggningen och kan göra att Skogsstyrelsens utredning går snabbare.

Tänk på att:

  • Ange vilka fridlysta arter, eller livsmiljöer för fridlysta arter, som skulle kunna påverkas av den planerade åtgärden.
  • Beskriv vilken hänsyn eller anpassning du planerar för att inte skada eller störa fridlysta arter, deras växtplatser, fortplantningsområden eller boplatser. I samband med detta kan du också behöva beskriva miljön i det aktuella området. Hänsyn kan exempelvis innebära att åtgärden inte kommer att utföras under den tid en viss fågelart häckar.
  • Det är viktigt att klarlägga vilka eventuella negativa miljöeffekter som kan uppstå och hur dessa ska undvikas genom dina anpassningar.
  • Ju utförligare underlag du kan lämna i din anmälan, desto smidigare går hanteringen av ditt ärende.

3. Skogsstyrelsen handlägger ärendet

Skogsstyrelsen gör en inledande utredning av vilken naturmiljö som berörs av den anmälda åtgärden. Här prövas alltid fridlysningsbestämmelserna i artskyddsförordningen. Handläggaren kontrollerar vilken befintlig information som finns i till exempel kartinformation om platsen och Artportalen och bedömer om det behövs fortsatt utredning i ärendet.

Om det finns möjliga livsmiljöer för fridlysta arter eller relevanta rapporter om artfynd, och  beskrivningen av åtgärden i anmälan inte är tillräcklig för att det ska gå att göra en bedömning av påverkan på fridlysta arter, kan Skogsstyrelsen begära in komplettering av underlaget. Begäran kan göras på olika sätt:

Begäran om att lämna in uppgifter

En begäran om att lämna in uppgifter innebär att markägaren får möjlighet att inom en viss tid komplettera informationen.

Föreläggande om att lämna in uppgifter

Ett föreläggande om att lämna uppgifter eller handlingar innebär att markägaren genom ett beslut föreläggs att inom en viss tid lämna de uppgifter eller handlingar som behövs för att myndigheternas ska kunna bedriva sin tillsyn.

Föreläggande om att utföra undersökningar

Ett föreläggande om att utföra undersökningar innebär att markägaren genom ett beslut föreläggs att göra en utredning för att ta reda på om fridlysta arter kommer att påverkas av den planerade åtgärden. 

När Skogsstyrelsen får in den kompletterande informationen granskas bland annat följande:

  • Framgår det att uppgifterna har hämtats in med tillräckligt noggranna metoder?
  • Har undersökningarna genomförts i relevanta områden?
  • Har undersökningarna genomförts vid rätt tidpunkt och/eller vid tillräckligt många tillfällen för att få ett tillförlitligt underlag?
  • Framgår det att den som utfört en undersökning har haft dokumenterad kompetens (om detta har bedömts vara nödvändigt)?
  • Uppfyller informationen det underskott på information som tidigare har konstaterats?

Under utredningens gång kan fler begäranden om uppgifter bli aktuella om det framkommer ny information som behöver klargöras genom undersökningar.

4. Skogsstyrelsen fattar beslut

När Skogsstyrelsen bedömer att ärendet är tillräckligt utrett utifrån gällande omständigheter så avslutas handläggningen av ärendet. Om det krävs anpassningar för att undvika förbjuden påverkan på fridlysta arter så fattar Skogsstyrelsen, med stöd av miljöbalken, ett beslut om sådana anpassningar. Innan beslutet fattas får du som markägare möjlighet att ta del av och kommentera de uppgifter som ligger till grund för beslutet. Exempel på sådana uppgifter är information som du som markägare själv bidragit med, information från kartdata (GIS), information från andra myndigheter eller från tredje part. Om det finns tydligt beskrivet vilka fridlysta arter som kan komma att påverkas av åtgärden, och hur detta kan förebyggas med hänsyn och anpassningar så är det inte alltid nödvändigt för Skogsstyrelsen att fatta ett formellt beslut.

När beslutet är utskickat och delgivet finns det möjlighet att under en treveckorsperiod överklaga beslutet. Sker ingen överklagan vinner beslutet laga kraft och åtgärden kan genomföras med de beslutade anpassningarna.

Skogsstyrelsen kan förbjuda åtgärd vid bristfälligt underlag

Om inte Skogsstyrelsen har fått in tillräckligt med information, trots begäran om mer underlag, kan Skogsstyrelsen med stöd av miljöbalken förbjuda åtgärden med stöd av miljöbalken till dess den är tillräckligt utredd. Detta gäller i de fall där en planerad åtgärd kan få allvarliga konsekvenser för till exempel en fridlyst art. Enligt försiktighetsprincipen i miljöbalken kan myndigheten förbjuda en åtgärd på grund av att underlaget är bristfälligt eller visar att planerad hänsyn till fridlysta arter är otillräcklig.

 

Frågor och svar

Var kan jag hitta information om artuppgifter på min fastighet?

På Skogsstyrelsens Mina sidor och i Artportalen kan du se vilka kända fynd av arter som finns, men informationen där är inte komplett. Du som markägare är den som känner din fastighet och är ansvarig för att ta reda på vilka fridlysta arter som kan komma att påverkas av din planerade åtgärd oavsett om de är kända sedan tidigare eller inte.

Hur gör jag om jag vill söka dispens från artskyddsförordningen? Kan jag söka dispens utan att först ha fått ett beslut från Skogsstyrelsen?

Ansökan om dispens från artskyddsförordningen regler görs hos länsstyrelsen. Det går att ansöka om dispens från artskyddsförordningen utan att Skogsstyrelsen först har fattat ett beslut.

Kan formellt skydd vara ett alternativ till artskyddsbeslut?

Om området är prioriterat enligt den nationella strategin om formellt skydd av skog kan dialog om formellt skydd erbjudas till markägaren. En förutsättning för att bilda ett formellt skydd är numera i de flesta fall att markägaren lämnar sitt medgivande.

Vilka arter omfattas av artskyddsförordningen och var hittar jag information om arterna?

Alla fågelarter som förekommer vilt i Sverige är fridlysta enligt 4 § artskyddsförordningen. Naturvårdsverkets och Skogsstyrelsens gemensamma tolkning av det nya regelverket är att 4 § artskyddsförordningen inte bör tolkas som ett individskydd i samband med skogsbruksåtgärder utan skyddet syftar till att bevara fågelpopulationerna på en tillfredsställande nivå utifrån ekologiska, vetenskapliga och kulturella behov.

I 4a och 7 §§ finns fridlysningsbestämmelser för arter markerade med n och N i artskyddsförordningens bilaga 1. Dessa arter har ett strikt skydd och varje individ är skyddad.

Hur djur- och växtarter som omfattas av de nationella fridlysningsbestämmelserna är skyddade finns i 6, 8 och 9 §§ artskyddsförordningen och detta skydd avser för skogsbruksåtgärders påverkan på artens bevarandestatus enligt nuvarande praxis. De arter som omfattas av dessa förbud framgår av Bilaga 2 till artskyddsförordningen.

Vad menas med tillfredsställande nivå på population?

Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen anser att en tillfredsställande nivå på en fågelarts population bör vara en nivå som innebär att en fågelart långsiktigt kan finnas kvar inom sitt naturliga utbredningsområde. Bedömningen av lokala förekomster och regional status behöver beaktas i förhållande till förekomsten på nationell nivå.

Exempel på omständigheter som kan innebära att den aktuella fågelarten inte har en tillfredsställande nivå är att arten är nationellt rödlistad, finns upptagen på fågeldirektivets bilaga 1 eller att populationen har minskat med mer än 50 % sedan 1980. Men det behöver alltid göras en bedömning i det enskilda fallet. Via länken nedan hittar du vägledningar för hänsyn till fåglar. 

Det är domstolen som avgör om tillsynsmyndigheten har gjort rätt bedömning av populationsnivån för en fågelart i förhållande till förbuden i 4 § artskyddsförordningen. Verksamhetsutövaren behöver själv göra en bedömning av populationsnivån och hur den kan komma att påverkas av en planerad åtgärd. Till hjälp för att göra bedömningen har Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket med stöd av Sveriges Lantbruksuniversitet tagit fram en lista med fågelarter att utgå ifrån, sedan behöver även en bedömning av populationen göras på lokal och regional nivå utifrån den nationella populationsnivån. Listan finns via länken nedan.

Om jag följer Skogsstyrelsens artvisa vägledningar kring fåglar, kan jag vara trygg med att jag lämnat tillräcklig hänsyn då?

Ja det bör du vara, men vilken hänsyn som krävs är alltid en anpassning från fall till fall beroende på vilken åtgärd du avser att göra och vilken fridlyst art det rör sig om.

De artvisa vägledningarna är endast stödjande dokument och anger inte vilken hänsyn som lagen kan kräva. I vissa fall kan hänsynen behöva vara mer och i andra fall mindre omfattande än vad de artvisa vägledningarna anger. För att avgöra vad som är tillräcklig hänsyn behöver du som markägare ha god kunskap om din fastighet och vilka fridlysta arter som förekommer där.

Har Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket beslutat om en förebyggande strategi?

Nej, det är ett förslag. Regeringen har fått förslaget som slutredovisning av ett uppdrag till båda myndigheterna.

Vad är syftet med att ta fram en förebyggande strategi?

Syftet med en förebyggande strategi är att underlätta för skogsbruket att planera och utföra åtgärder på ett sätt så att förbuden i fridlysningsreglerna inte aktualiseras. Med en strategi uppfylls även kraven på en uppsättning sammanhängande och samordnade åtgärder av förebyggande karaktär som ska finnas enligt art- och habitatdirektivet.

Hur påverkas skogsbruket av förslaget till förebyggande strategi? Blir det några direkta förändringar som påverkar skogsbrukets planering och genomförande av åtgärder?

Strategin visar på vad som kan göras för att förbuden i fridlysningsreglerna inte ska överträdas. Tanken är att mycket kan göras i förebyggande syfte, så att de åtgärder som görs i skogen är väl förberedda. Genom planering och bättre kunskap ska förutsebarheten öka för alla parter, både myndigheter och verksamhetsutövare.

Det är frivilligt att följa förslaget till strategi och motsvarande förebyggande arbete kan även genomföras på andra sätt.

Finns det några delar av förslaget till förebyggande strategi som skogsbruket kan börja arbeta med? Vilka delar i så fall?

Ja, skogsbruket kan arbeta i linje med den förebyggande strategin. Det handlar bland annat om att förstärka sin kompetens samt att utveckla olika former av kunskapsunderlag och den skogliga planeringen när det gäller hänsyn och anpassningar av skogsskötseln till fridlysta arter och deras livsmiljöer.

Vilka drivkrafter kan finnas för skogsbruket att arbeta enligt en förebyggande strategi?

Genom att utveckla det förebyggande arbetet blir det mer förutsebart vilka hänsyn och anpassningar av skogsskötseln som krävs. Om det förebyggande arbetet utvecklas så kan behovet av tillsyn i enskilda ärenden minska och handläggningen förenklas vilket är bra för både markägare, verksamhetsutövare och myndigheter.

Kommer Skogsstyrelsen att börja arbeta med att utveckla stöd för att underlätta förebyggande arbete direkt?

Skogsstyrelsen kan börja arbeta efter de åtaganden som finns med i rapporten. Vi behöver dock förtydligade uppdrag och utökade resurser för att kunna ta den stödjande rollen fullt ut.

Det gäller att ta fram stöd till markägare och verksamhetsutövare, stärka samverkan med olika aktörer samt koppla samman det förbyggande arbetet med lagtillsynen och att förtydliga hur fridlysta arter ska prioriteras för formellt skydd. I stödet till olika aktörer ingår att utveckla vägledningar om arter och deras livsmiljöer och att ta fram en modell för regionala artlistor. Skogsstyrelsen genomför också en informations- och rådgivningssatsning under 2023-24.

Dessutom kan vi informera om förslaget till förebyggande strategi via olika kanaler.

Hur ser tidplanen ut för arbetet med de åtaganden som Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket gör? När kan vi räkna med att det finns fler vägledningar och andra kunskapsunderlag?

Tidplanen och omfattningen av genomförandet av åtagandena kommer att bero på vilka uppdrag och resurser som myndigheterna får kommande år. Detta behöver myndigheterna återkomma till i samband med verksamhetsplanering.

 

Vad innebär de riktlinjer som kom tillsammans med strategin?

Riktlinjerna för handläggning av artskyddsärenden i skogsbruket är en vägledning till hjälp för handläggare på Skogsstyrelsen och länsstyrelserna. De har funnits sedan 2016 men är nu reviderade och utvecklade. Bland annat ska det bli lättare för markägare och myndigheter att förstå vem som ska ta fram kunskap om fridlysta arter i skogen och när kunskapen behöver finnas.

 

Vad kan hända om jag utför en skogsbruksåtgärd och det visar sig i efterhand att det fanns en fridlyst art som påverkades?

Artskyddsreglerna gäller och verksamhetsutövaren är skyldig att följa reglerna. Om man överträder reglerna och påverkar en fridlyst art på ett förbjudet sätt så riskerar man att anmälas för misstänkt artskyddsbrott till polis eller åklagare.

Hur hänger den förebyggande strategin ihop med Skogsstyrelsens handläggning och tillsyn?

Att en verksamhetsutövare använder förebyggande strategier kan medföra att behovet av tillsyn minskar. Det är viktigt att komma ihåg att den förebyggande strategi som myndigheterna beskrivit är frivillig att följa, medan myndigheternas tillsyn utgår från lagkrav. Att arbeta förebyggande är inte frivilligt.

Vid bedömning av hur en fridlyst art kommer att påverkas av en skogsbruksåtgärd kan myndigheterna väga in de förebyggande strategier som eventuellt har tillämpats och redovisats av verksamhetsutövaren. I avverkningsanmälningar där verksamhetsutövaren har redovisat tillräckligt underlag om fridlysta arter och hur de avser att ta hänsyn till dem behöver Skogsstyrelsen inte nödvändigtvis besluta om försiktighetsåtgärder. Mera information om detta finns i Gemensamma riktlinjer för artskydd i skogsbruk.

Varför hanteras inte fridlysta arter i fjällnäraområdet inom ramen för miljöbalken?

Vid tillståndsprövningen vid avverkning i fjällnära skog hanteras fridlysta arter inom ramen för skogsvårdslagen. Bakgrunden är att tillståndsprövningen i fjällnära skog innefattar en bedömning av områdets betydelse för naturvården enligt 18 § och 18 b § skogsvårdslagen. Prövningen av åtgärdens påverkan på fridlysta arter är en del av denna bedömning. Denna hantering skiljer sig från hanteringen av ansökningar om avverkning i ädellövskog där bedömning av påverkan på naturvärden inte ingår i tillståndsprövningen.

Jag har fått ett beslut om att jag inte får avverka på grund av förekomst av fridlysta arter. Kan jag överklaga?

Ja, alla beslut om förelägganden eller förbud som innebär att en åtgärd behöver anpassas eller att åtgärden är förbjuden kan överklagas.

I slutet av beslutsdokumentet finns en överklagandehänvisning där det framgår hur man ska göra om man vill överklaga. Från den dag man fick ta del av beslutet har man som markägare tre veckor på sig att överklaga. (Även andra än markägaren kan överklaga beslutet inom tidsfristen.) Om beslutet inte överklagas inom denna tid vinner det laga kraft och då är det inte längre möjligt att överklaga beslutet.

Markägaren har även möjlighet att söka dispens från artskyddsförordningens förbud. Om dispensen beviljas så innebär det att markägaren kan få utföra sin planerade åtgärd. Dispens söks hos länsstyrelsen.

Om man har inloggning i artportalen, ser man alla inlagda arter då? Eller ser Skogsstyrelsen fler?

Om man har inloggning i Artportalen ser man alla arter förutom de som av olika skäl är belagda med sekretess. Vissa av Skogsstyrelsens handläggare har behörighet att se även dessa sekretess belagda arter i Artportalen.

Vilken rätt har ideella föreningar att inventera min mark?

Allemansrätten innebär att alla kan röra sig fritt i den svenska naturen. Vilka rättigheter och skyldigheter som ingår i allemansrätten kan man läsa mer om på Naturvårdsverkets webbsida.  

  • Senast uppdaterad: 2023-02-08