Skogsskötselserien – fördjupade kunskaper om skogsskötsel
Skogsskötselserien är en sammanställning av kunskap om skogsskötsel, skriven av forskare och därefter redaktionellt bearbetad. I 22 kapitel ger Skogsskötselserien den teoretiska grunden till skogsskötselns praktiska tillämpningar. Serien finns bara publicerad på nätet där du kan ladda ner kapitlen som pdf-filer.
Skogsskötselserien används som lärobok vid skogliga utbildningar, av yrkesverksamma i skogsbruket och angränsande verksamheter och av skogsägare. Ett bra komplement till serien är den digitala tjänsten Skogskunskap som tillhandahåller fakta om skogens skötsel, men också instruktioner och digitala verktyg.
1. Skogsskötselns grunder och samband
Skogshushållning innebär att man planerar nyttjandet av skogens alla nyttigheter. Inventering och beskrivningar av skogen är nödvändiga underlag och ligger till grund för skogsskötselåtgärder.
Det här kapitlet beskriver skogsskötselns många termer och begrepp. Du kan läsa om hur träd och bestånd växer samt om bonitet, konkurrens med mera.
2. Produktion av frö och plantor
Bra plantor som lämpar sig för olika ståndorter och lägen i landet är viktigt för skogsbruket. För bra plantor behövs bra frö och en väl utvecklad produktionskedja.
Det här kapitlet beskriver skillnaden mellan beståndsfrö och plantagefrö, liksom hur man vitaliserar frö inför användning. Kapitlet tar även upp odlingsscheman för täckrots- och barrotsplantor, vilka krav som finns på näring och bevattning med mera.
3. Plantering av barrträd
Plantering är sedan länge den vanligaste föryngringsmetoden i svenskt skogsbruk. På mer än 80 procent av den årliga hyggesarealen används i dag drygt 350 miljoner plantor.
Kapitlet tar upp vilka plantegenskaper som behövs för olika ståndorter och lägen i landet. Kapitlet beskriver viktiga ståndortsfaktorer för plantetablering samt hur man markbereder, planterar och följer upp planteringsresultatet.
4. Naturlig föryngring av tall och gran
Naturlig föryngring är en viktig metod i svenskt skogsbruk och som rätt utförd på lämplig mark ger en bra start för värdefull skogsproduktion.
Det här kapitlet beskriver de biologiska förutsättningarna för fröproduktion, groning och plantornas första utveckling i detalj, liksom den praktiska arbetsgången för naturlig föryngring med frö- och skärmträd för tall respektive gran.
5. Sådd
Sådd är en metod för lite magrare marker från främst Mellansverige och norrut. Vanligast är tallsådd, men även bestånd av contortatall anläggs genom sådd.
En lyckad sådd ger ett rikligt plantuppslag som kan utvecklas till skog med träd av hög kvalitet. Sådd kräver normalt tidig röjning för bra beståndsutveckling. I detta kapitel kan du läsa om biologin bakom sådd, men också hur sådd utförs praktiskt.
6. Röjning
Röjning av ungskog är en viktig skogsvårdsåtgärd för att längre fram kunna skörda värdefullt virke i gallringar och slutavverkning. Ofta behöver man röja ett bestånd mer än en gång.
I detta kapitel kan du läsa om lämpliga sätt att röja i olika beståndstyper och effekterna på enskilda träd och på beståndet av om man röjer till olika stamantal eller vid olika trädhöjd eller inte röjer alls.
7. Gallring
Med gallring kan skogen formas i önskvärd riktning, till exempel avseende trädslagsblandning, trädgrovlek, framkomlighet eller för att bevara värdefulla miljöer.
Kapitlet beskriver hur träd och bestånd påverkas av olika sätt att gallra, betydelsen av att hålla ner skadenivån samt hur man kan använda gallringsmallar för att bestämma tidpunkt för gallring, uttagets storlek och forma gallringsprogram.
8. Stamkvistning
Med stamkvistning går det att öka ett bestånds värde vid slutavverkning genom att åtgärden resulterar i mer kvistfritt virke. I Sverige stamkvistas mest tall men skötselåtgärden används även på lövträd.
Kapitlet beskriver vilka bestånd som är lämpliga att stamkvista och varför det är viktigt att stamkvista innan träden är för grova. Du bör dokumentera åtgärden för framtiden, till exempel i din skogsbruksplan.
9. Skötsel av björk, al och asp
Bland de ordinära lövträden har släktena björkar, aspar och alar störst betydelse i skogsbruket. Generellt gäller att lövträdsbestånd kräver täta skötselingrepp för att utvecklas väl.
Kapitlet tar upp allt från beståndsanläggning och ungskogsvård till gallring och slutavverkning för björk, al och asp. Kapitlet beskriver också skötsel av hybridasp och poppel, liksom trädslagens produktionspotential.
10. Skötsel av ädellövskog
Välskötta äldre bestånd av ädla lövträd ger ofta höga slutavverkningsnetton, men ädellövskogen är också värdefull för rekreation och biologisk mångfald.
Kapitlet beskriver de ädla lövträdens ekologiska krav. Avsnitten om föryngring och beståndsvård inriktas på ask, bok och ek eftersom dessa tre trädslag är vanligast och mer skötselkunskap finns tillgänglig jämfört med för övriga ädla lövträd.
11. Blädningsbruk
Blädningsbruk är ett hyggesfritt skogsskötselsystem som för att långsiktigt fungera förutsätter skuggfördragande trädslag. I Sverige innebär det gran och i viss mån bok.
Det här kapitlet beskriver teorin kring blädning, dess praktiska utförande och de krav som ställs på avverkningstekniken. Blädningsbruk jämförs med trakthyggesbruket avseende produktion, ekonomi och effekter på naturvärden.
12. Skador på skog
I måttliga populationer och där de förekommer naturligt är skadegörare viktiga för skogens ekologiska balans och hälsa. Snabb och kraftig spridning på grund av till exempel klimatvariationer eller mänsklig verksamhet kan förorsaka ekonomiskt betydande skogsskador.
Kapitlet Skador på skog är omfångsrikt och därför delat i två delar. Del 1 beskriver några av de viktigaste skogsskadegörarna i skogens olika utvecklingsstadier. Del 2 tar upp gamla och nya epidemier och utbrott, intensivare skogsbruk och framtidens tekniker samt klimat och skogsskador.
Skogsskötselserien 12 Skador på skog del 1 - Skogsskador i skogens olika utvecklingsstadier
Skogsskötselserien 12 Skador på skog del 2 - Gamla och nya epidemier och utbrott på skog
13. Skogsbruk - mark och vatten
Ett aktivt skogsbruk påverkar mark och vatten vid bland annat kalavverkning, röjning, gallring, markberedning, terrängkörning och gödsling.
Kapitlet beskriver effekterna av olika skogsskötselåtgärder på markens vatten- och näringsförhållanden, samt på ljus och temperatur. Kapitlet tar också upp frågan om markens långsiktiga produktionsförmåga och effekter av ökade biomassauttag från skogen.
14. Naturhänsyn
Naturhänsyn är en viktig del i ett hållbart skogsbruk. Kapitlet beskriver hur man i skogsskötseln tar naturhänsyn inom olika faser i trakthyggesbruket.
Tyngdpunkten ligger på hänsyn vid föryngringsavverkning. Kapitlet tar även upp hänsyn vid föryngring, röjning och gallring. Du kan också läsa om begreppet biologisk mångfald, liksom de naturliga störningar och successioner som är en grund för hänsynens utformning.
15. Skogsskötsel för friluftsliv och rekreation
Det här kapitlet tar upp hur skogsskötseln kan anpassas till friluftsliv och rekreation. Det inledande avsnittet handlar om människors friluftsvanor och attityder, sedan kan du läsa om den operativa skogsskötseln.
Friluftsliv och rekreation är en del av det som kallas skogens sociala värden. Det är ett förhållandevis nytt ämne för skogsforskningen.
Skogsskötselserien 15 Skogsskötsel för friluftsliv och rekreation
16. Produktionshöjande åtgärder
För att höja produktionen i skogen finns ett flertal åtgärder att vidta. Grundläggande är dock att föryngra väl, använda lämpliga trädslag med god genetik samt ha god beståndsvård och försöka undvika skador.
Kapitlet tar upp produktionen hos inhemska och främmande trädslag, betydelsen av förädlat skogsodlingsmaterial, gödsling och dikning i olika former med mera.
17. Skogsbränsle
Energi från skogen utgör i dag en betydande del av Sveriges energiförsörjning. Det mesta energiråvaran utgörs av skogsindustrins biprodukter och avlutar, men primärt skogsbränsle som grenar och toppar, småträd och rötved bidrar också.
Det här kapitlet beskriver hur mycket av primära bränslen som finns, hur de skördas samt produktions- och miljömässiga effekter av att denna skörd.
18. Skogsskötselns ekonomi
Skogsbruk kännetecknas av att det är lång tid mellan en investeringskostnader och intäkter. Därför måste man fatta beslut om skogens utveckling och framtida priser under osäkerhet.
Kapitlet går igenom skogsekonomins grunder, trakthyggesbrukets ekonomi, ekonomiska kalkyler för bestånd och på företagsnivå. Kapitlet tar också upp sätt att värdera produktion av annat än virke, samhällsekonomiska aspekter samt styrmedel i skogen.
19. Skogsträdsförädling
Det förädlade material som finns praktiskt tillgängligt i dag ger en ökad tillväxt på mellan 10 och 25 procent. Materialet har man tagit fram genom urval, korsning och testning.
I framtiden kommer sannolikt sticklingsförökning och somatisk embryogenes att öka den genetiska vinsten ytterligare. Bland mycket annat tar kapitlet upp hur förädlade plantor kan användas i ett förändrat klimat.
20. Slutavverkning
Slutavverkning, eller föryngringsavverkning, är den sista åtgärden i trakthyggesbrukets cykel. Det är den åtgärd som ger de största intäkterna för skogsägaren men har också den största miljöpåverkan.
Kapitlet beskriver olika former av slutavverkning, kriterier för att avgöra när det är lämpligt att slutavverka ett bestånd och metoder för att prioritera mellan slutavverkningsbestånd. Du kan också läsa om slutavverkningens planering och dess praktiska genomförande.
21. Skogens kolbalans och klimatet
Skogen i Sverige gör stor klimatnytta. Den har minskat behovet av fossil energi och under lång tid lagrat in koldioxid i ett växande virkesförråd. Med högre tillväxt kan skogen göra ytterligare klimatnytta.
Det här kapitlet beskriver hur skogens kolbalans fungerar under svenska förhållanden och hur svensk skog och skogsprodukter kan bidra till klimatarbetet.
22. Skogsbruk, virke och skogsindustriprodukter
Trä har alltid varit ett viktigt material för människan. I dag använder man trä främst till massa och papper, för att såga till plank och brädor samt till energi. Nya produkter utvecklas från skogsråvara som kan få betydelse i framtiden.
Kapitlet beskriver hur skogsråvara används i förädlingsindustrin och något om trender för framtiden. Det tar upp hur vedbildning går till och hur ved är uppbyggd. Det går också igenom möjligheterna att med skogsskötsel forma virkets egenskaper och hur de kan prognosticeras redan vid avverkning med hjälp av bland annat skördardata.
Skogsskötselserien 22 Skogsbruk, virke och skogsindustriprodukter