På Skogsstyrelsens Mina sidor och i Artportalen kan du se vilka kända fynd av arter som finns, men informationen där är inte komplett. Du som markägare är den som känner din fastighet och är ansvarig för att ta reda på vilka fridlysta arter som kan komma att påverkas av din planerade åtgärd oavsett om de är kända sedan tidigare eller inte.

Alla fågelarter som förekommer vilt i Sverige är fridlysta enligt 4 § artskyddsförordningen. Naturvårdsverkets och Skogsstyrelsens gemensamma tolkning av det nya regelverket är att 4 § artskyddsförordningen inte bör tolkas som ett individskydd i samband med skogsbruksåtgärder utan skyddet syftar till att bevara fågelpopulationerna på en tillfredsställande nivå utifrån ekologiska, vetenskapliga och kulturella behov.

I 4a och 7 §§ finns fridlysningsbestämmelser för arter markerade med n och N i artskyddsförordningens bilaga 1. Dessa arter har ett strikt skydd och varje individ är skyddad.

Hur djur- och växtarter som omfattas av de nationella fridlysningsbestämmelserna är skyddade finns i 6, 8 och 9 §§ artskyddsförordningen och detta skydd avser för skogsbruksåtgärders påverkan på artens bevarandestatus enligt nuvarande praxis. De arter som omfattas av dessa förbud framgår av Bilaga 2 till artskyddsförordningen.

Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen anser att en tillfredsställande nivå på en fågelarts population bör vara en nivå som innebär att en fågelart långsiktigt kan finnas kvar inom sitt naturliga utbredningsområde. Bedömningen av lokala förekomster och regional status behöver beaktas i förhållande till förekomsten på nationell nivå.

Exempel på omständigheter som kan innebära att den aktuella fågelarten inte har en tillfredsställande nivå är att arten är nationellt rödlistad, finns upptagen på fågeldirektivets bilaga 1 eller att populationen har minskat med mer än 50 % sedan 1980. Men det behöver alltid göras en bedömning i det enskilda fallet. Via länken nedan hittar du vägledningar för hänsyn till fåglar. 

Det är domstolen som avgör om tillsynsmyndigheten har gjort rätt bedömning av populationsnivån för en fågelart i förhållande till förbuden i 4 § artskyddsförordningen. Verksamhetsutövaren behöver själv göra en bedömning av populationsnivån och hur den kan komma att påverkas av en planerad åtgärd. Till hjälp för att göra bedömningen har Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket med stöd av Sveriges Lantbruksuniversitet tagit fram en lista med fågelarter att utgå ifrån, sedan behöver även en bedömning av populationen göras på lokal och regional nivå utifrån den nationella populationsnivån. Listan finns via länken nedan.

Om området är prioriterat enligt den nationella strategin om formellt skydd av skog kan dialog om formellt skydd erbjudas till markägaren. En förutsättning för att bilda ett formellt skydd är numera i de flesta fall att markägaren lämnar sitt medgivande.

Ja det bör du vara, men vilken hänsyn som krävs är alltid en anpassning från fall till fall beroende på vilken åtgärd du avser att göra och vilken fridlyst art det rör sig om.

De artvisa vägledningarna är endast stödjande dokument och anger inte vilken hänsyn som lagen kan kräva. I vissa fall kan hänsynen behöva vara mer och i andra fall mindre omfattande än vad de artvisa vägledningarna anger. För att avgöra vad som är tillräcklig hänsyn behöver du som markägare ha god kunskap om din fastighet och vilka fridlysta arter som förekommer där.

Nej, det är ett förslag. Regeringen har fått förslaget som slutredovisning av ett uppdrag till båda myndigheterna.

Artskyddsreglerna gäller och verksamhetsutövaren är skyldig att följa reglerna. Om man överträder reglerna och påverkar en fridlyst art på ett förbjudet sätt så riskerar man att anmälas för misstänkt artskyddsbrott till polis eller åklagare.

Ja, alla beslut om förelägganden eller förbud som innebär att en åtgärd behöver anpassas eller att åtgärden är förbjuden kan överklagas.

I slutet av beslutsdokumentet finns en överklagandehänvisning där det framgår hur man ska göra om man vill överklaga. Från den dag man fick ta del av beslutet har man som markägare tre veckor på sig att överklaga. (Även andra än markägaren kan överklaga beslutet inom tidsfristen.) Om beslutet inte överklagas inom denna tid vinner det laga kraft och då är det inte längre möjligt att överklaga beslutet.

Markägaren har även möjlighet att söka dispens från artskyddsförordningens förbud. Om dispensen beviljas så innebär det att markägaren kan få utföra sin planerade åtgärd. Dispens söks hos länsstyrelsen.

Om man har inloggning i Artportalen ser man alla arter förutom de som av olika skäl är belagda med sekretess. Vissa av Skogsstyrelsens handläggare har behörighet att se även dessa sekretess belagda arter i Artportalen.

Syftet med en förebyggande strategi är att underlätta för skogsbruket att planera och utföra åtgärder på ett sätt så att förbuden i fridlysningsreglerna inte aktualiseras. Med en strategi uppfylls även kraven på en uppsättning sammanhängande och samordnade åtgärder av förebyggande karaktär som ska finnas enligt art- och habitatdirektivet.

Strategin visar på vad som kan göras för att förbuden i fridlysningsreglerna inte ska överträdas. Tanken är att mycket kan göras i förebyggande syfte, så att de åtgärder som görs i skogen är väl förberedda. Genom planering och bättre kunskap ska förutsebarheten öka för alla parter, både myndigheter och verksamhetsutövare.

Det är frivilligt att följa förslaget till strategi och motsvarande förebyggande arbete kan även genomföras på andra sätt.

Ja, skogsbruket kan arbeta i linje med den förebyggande strategin. Det handlar bland annat om att förstärka sin kompetens samt att utveckla olika former av kunskapsunderlag och den skogliga planeringen när det gäller hänsyn och anpassningar av skogsskötseln till fridlysta arter och deras livsmiljöer.

Genom att utveckla det förebyggande arbetet blir det mer förutsebart vilka hänsyn och anpassningar av skogsskötseln som krävs. Om det förebyggande arbetet utvecklas så kan behovet av tillsyn i enskilda ärenden minska och handläggningen förenklas vilket är bra för både markägare, verksamhetsutövare och myndigheter.

Skogsstyrelsen kan börja arbeta efter de åtaganden som finns med i rapporten. Vi behöver dock förtydligade uppdrag och utökade resurser för att kunna ta den stödjande rollen fullt ut.

Det gäller att ta fram stöd till markägare och verksamhetsutövare, stärka samverkan med olika aktörer samt koppla samman det förbyggande arbetet med lagtillsynen och att förtydliga hur fridlysta arter ska prioriteras för formellt skydd. I stödet till olika aktörer ingår att utveckla vägledningar om arter och deras livsmiljöer och att ta fram en modell för regionala artlistor. Skogsstyrelsen genomför också en informations- och rådgivningssatsning under 2023-24.

Dessutom kan vi informera om förslaget till förebyggande strategi via olika kanaler.

Tidplanen och omfattningen av genomförandet av åtagandena kommer att bero på vilka uppdrag och resurser som myndigheterna får kommande år. Detta behöver myndigheterna återkomma till i samband med verksamhetsplanering.

Riktlinjerna för handläggning av artskyddsärenden i skogsbruket är en vägledning till hjälp för handläggare på Skogsstyrelsen och länsstyrelserna. De har funnits sedan 2016 men är nu reviderade och utvecklade. Bland annat ska det bli lättare för markägare och myndigheter att förstå vem som ska ta fram kunskap om fridlysta arter i skogen och när kunskapen behöver finnas.

Att en verksamhetsutövare använder förebyggande strategier kan medföra att behovet av tillsyn minskar. Det är viktigt att komma ihåg att den förebyggande strategi som myndigheterna beskrivit är frivillig att följa, medan myndigheternas tillsyn utgår från lagkrav. Att arbeta förebyggande är inte frivilligt.

Vid bedömning av hur en fridlyst art kommer att påverkas av en skogsbruksåtgärd kan myndigheterna väga in de förebyggande strategier som eventuellt har tillämpats och redovisats av verksamhetsutövaren. I avverkningsanmälningar där verksamhetsutövaren har redovisat tillräckligt underlag om fridlysta arter och hur de avser att ta hänsyn till dem behöver Skogsstyrelsen inte nödvändigtvis besluta om försiktighetsåtgärder. Mera information om detta finns i Gemensamma riktlinjer för artskydd i skogsbruk.

Nej. 

Vid tillståndsprövningen vid avverkning i fjällnära skog hanteras fridlysta arter inom ramen för skogsvårdslagen. Bakgrunden är att tillståndsprövningen i fjällnära skog innefattar en bedömning av områdets betydelse för naturvården enligt 18 § och 18 b § skogsvårdslagen. Prövningen av åtgärdens påverkan på fridlysta arter är en del av denna bedömning. Denna hantering skiljer sig från hanteringen av ansökningar om avverkning i ädellövskog där bedömning av påverkan på naturvärden inte ingår i tillståndsprövningen.

Ansökan om dispens från artskyddsförordningen regler görs hos länsstyrelsen. Det går att ansöka om dispens från artskyddsförordningen utan att Skogsstyrelsen först har fattat ett beslut.

Allemansrätten innebär att alla kan röra sig fritt i den svenska naturen. Vilka rättigheter och skyldigheter som ingår i allemansrätten kan man läsa mer om på Naturvårdsverkets webbsida.