Tall
. Foto Michael Ekstrand

Fokus på tillväxt

Tillväxtinriktat skogsbruk innebär att du bedriver en aktiv och intensiv skötsel med inriktning på att producera virke.

De flesta skogsägare sköter sin skog med en mer eller mindre tydlig inriktning på virkesproduktion. Hur väl du lyckas beror på prioriteringar och hur aktiv du är i din skötsel av skogen. Många gånger får du lägga ner mycket tid och pengar på olika skötselåtgärder men meningen är att investeringarna ska betala sig i form av högre intäkter.

Du måste ta miljöhänsyn vid alla typer av skogsbruksåtgärder, så även vid tillväxtinriktat skogsbruk. Eftersom metoderna innebär ett intensivt brukande så passar de framförallt där miljövärdena är låga eller normala.

Åtgärder för fokus på tillväxt

Ett tillväxtinriktat skogsbruk karaktäriseras av att du

  • föryngrar snabbt efter avverkning
  • använder förädlat plantmaterial
  • röjer och gallrar i tid
  • avverkar beståndet när det är optimalt ur produktionssynpunkt.

Även om detta är åtgärder som de flesta skogsägare gör finns det många extra kubikmetrar att vinna på att optimera hur och när du gör dem. 

Utöver detta finns det även ett antal extra produktionshöjande åtgärder du kan sätta in. Det kan handla om att använda snabbväxande utländska trädslag, att gödsla, dika eller dikesrensa.

Främmande trädslag

Det finns en rad främmande trädslag som ger hög virkesproduktion om du planterar dem i Sverige.

  • Hybridlärk och Douglasgran kan användas i Götaland och Svealand.
  • Sitkagran är framförallt aktuell i sydvästra Götaland.
  • Hybridasp kan du plantera i södra halvan av landet och upp längs Norrlandskusten.
  • Contortatall och sibirisk lärk är framför allt aktuella i norra Sverige.

Om du använder främmande trädslag ska du anmäla det till Skogsstyrelsen. Det är inte tillåtet att plantera dem i närheten av naturreservat.

Sibirisk lärk räknas som ett inhemskt trädslag eftersom man har hittat spår av att den funnits naturligt under tidigare perioder.

Kunskapen och erfarenheterna av de olika trädslagen varierar och det finns risker kopplade till att använda trädslag i miljöer som de inte är naturligt anpassade för. Det är viktigt att välja plantmaterial av en lämplig härkomst. Du kan läsa mer om detta på Skogskunskap eller få information på plantskolor.

Gödsling kan ge bra lönsamhet

Rätt utförd och på rätt plats är kvävegödsling en åtgärd som ger bra lönsamhet. Det är framförallt i norra och mellersta Sverige man gödslar. I sydvästra delen av landet är kvävenedfallet så stort att gödsling inte är tillåtet.

Oftast gödslar du cirka 10 år innan beräknad avverkning. Det är framförallt välslutna barrbestånd som svarar bra på åtgärden. På de allra svagaste samt på de bästa markerna blir dock effekten mindre. Gödsling behöver du alltid anmäla för samråd till Skogsstyrelsen. Om du gödslar på rätt sätt blir minskar du miljöpåverkan.

Dikning kan ge högre produktion

Dikning är en produktionshöjande åtgärd som tidigare haft stor omfattning. För nydikning behöver du tillstånd. Normalt kan du inte få det i Svealand och Götaland. Även i Norrland är det ovanligt med nydikning. Anledningen är de negativa miljöeffekterna och att de mest lämpliga markerna redan är dikade sedan tidigare.

Det finns dock dikade skogar i hela landet där dikessystemen har börjat växa igen och där en rensning skulle ge god effekt på produktionen.

I områden med höga miljövärden bör du inte dikesrensa.

Du ska alltid anmäla dikesrensning till Skogsstyrelsen för samråd. Om dikena är så igenväxta att ett nytt naturtillstånd uppstått är rensningen att betrakta som en nydikning och då måste du söka tillstånd. 

  • Senast uppdaterad: 2017-05-09