Balans mellan skog och vilt
Vilda hjortdjur i Sverige, det vill säga älg, rådjur, kronhjort och dovhjort, har ett stort värde för friluftsliv, jakt och turism. Samtidigt åstadkommer hjortdjuren på många platser omfattande skador på skog, vilket orsakar kostnader för markägaren. Även skogens biologiska mångfald påverkas negativt på platser där betestrycket är högt.
Här kan du läsa om hur Skogsstyrelsen ser på problemet med obalansen mellan skog och vilt. Detta är ett utdrag ur Skogsstyrelsens viltskadepolicy.
Mål för viltförvaltningen
För att begränsa skadesituationen till en nivå som är förenlig med skogspolitiken har mål fastställts som ska gälla för de Älgförvaltningsområden som landet delas in i. Målen följs upp genom älgbetesinventeringen (Äbin).
- Högst 5 procent (2 procent i områden med låg bonitet, det vill säga T18 eller lägre) tallstammar med skador orsakade av hjortdjur och som har åstadkommits under det senaste året, alltså från föregående sommar och den senaste vintern.
- Minst 85 procent tallstammar är oskadade av hjortdjur. Målet gör det möjligt att sju av tio föryngrade tallstammar förblir oskadade när ungskogen uppnått 5 meters höjd.
- Förekomst av betesskador på gran indikerar en obalans mellan skog och vilt. Skogsstyrelsen betraktar situationen som allvarlig när andelen gran med årligt uppkomna betesskador överskrider 1 procent.
- Markägare väljer trädslag utifrån ståndortsförhållanden och föryngrar därför inte utpräglade tallmarker med gran. På marker som passar både för tall och gran föryngras minst en fjärdedel med tall.
- I unga bestånd där rönn, asp, sälg eller ek (RASE) förekommer naturligt finns ett tillräckligt stort antal stammar för att uppnå målsättningen om minst tio vuxna trädindivider per hektar i den äldre skogen. För att detta mål ska kunna nås ska det i den oröjda ungskogen finnas mer än 400 stammar av RASE per hektar varav 10 procent ska vara högre än barrträden.
Undantag gäller i områden där andelen mager mark är 40 procent eller mer. Här är det godtagbart med 200 stammar av RASE per hektar varav 5 procent ska vara högre än barrträden.
Målen avser ett område som är inventerat med Äbin och ett medelvärde baserat på upp till de tre senaste inventeringarna.
Målbilder för balans mellan skog och vilt
Följande målbilder beskriver situationer där mängden hjortdjur är i balans med betesresurserna.
Betestryck på en rimlig nivå
Det är viktigt att vi hjälps åt så att hjortdjurens betestryck inte försämrar förutsättningar för kommande generationer att få god tillgång till värdefull skogsråvara och biologisk mångfald. Som markägare ska du ha möjlighet att välja för ståndorten lämpliga trädslag utan att riskera orimliga ekonomiska kostnader till följd av högt betestryck.
Stängsling eller upprepade hjälpplanteringar ska inte behövas när du föryngrar med barrträd, björk eller bok. I normala fall ska du heller inte behöva behandla barrträd med viltskyddsmedel när du föryngrar din skog. Undantag gäller dock i områden där nyplanterade plantor riskerar att gå förlorade på grund av viltbete. Här kan behandling med viltskyddsmedel i vissa fall vara nödvändig.
Styr förvaltningen av hjortdjur
Skogsstyrelsen publicerar årligen resultat som visar tillståndet i ungskogen. Viltskador och foderprognoser är viktiga beslutsunderlag och ska användas för att anpassa hjortdjurens antal. Underlagen är i första hand anpassade till de älgförvaltningsområden som finns i landet. Jägare och markägare behöver på vissa håll ta hänsyn till att hjortdjur vandrar mellan olika platser under året. Antalet hjortdjur kan därför behöva minskas även i områden som har godtagbara betesskador eftersom djur delar av året kan koncentreras i närliggande områden som har betydligt högre skadenivåer.
Hänsyn till ekosystemet
Jägare och markägare förvaltar hjortdjuren med hänsyn till ekosystemet. Det innebär bland annat att de anpassar betestrycket så att träd som är särskilt omtyckta av hjortdjuren och förekommer naturligt i landskapet har möjlighet att etablera sig och bli vuxna träd med tiden. De tar också hänsyn till områden med höga naturvärden, naturvårdsåtgärder och skyddade områden samt medverkar till att förekomsten av rödlistade arter som gynnas av äldre lövträd eller död lövved säkras.
Följer skogspolitikens jämställda mål
Den viltvård som du som markägare genomför ska vara förenlig med våra skogliga produktions- och miljömål. I skogsskötseln tar du hänsyn till hjortdjurs behov och undviker i rimlig utsträckning skogsskötsel som försämrar dessa. Det är positivt om du som markägare och i mån av intresse genomför viltvårdande åtgärder för att tillgodose hjortdjurens grundläggande behov. Ett sådant arbete utförs med fördel i samarbete med jägare.
Minskade trafikolyckor
Som markägare kan du medverka till att minska risken för viltolyckor vid vägar genom att vidta skogliga åtgärder. Tänk dock på att dessa anpassningar bör vila på vetenskaplig grund eller beprövad erfarenhet. Felaktigt utfört kan skogliga åtgärder som exempelvis lämnar hyggesrester och ökar mängden sly istället locka fram viltet.
Kompetens för förvaltning och utveckling
Skogsstyrelsen arbetar aktivt för att medarbetare, skogsbrukets aktörer, skogsägare och de jaktliga organisationerna bibehåller en god kompetens i frågor som rör hjortdjurens påverkan på skogsproduktion och biologisk mångfald. Skogsstyrelsen samarbetar även med forskningsinstitutioner för att bidra till att ny kunskap utvecklas och tas tillvara.