På 80 procent av den avverkade arealen får skogsbruket upp ny skog på det sätt som lagen kräver. Det visar Skogsstyrelsens inventering av återväxten. Resultatet är en minskning med fyra procentenheter jämfört med förra årets resultat och den lägsta nivån på tio år.
Andelen återväxter som uppskattas uppnå kraven i skogsvårdslagen vad gäller antal huvudplantor och max andel luckor, har haft en positiv utveckling från millennieskiftet fram till för ett par år sedan då andelen godkänd areal började minska. Årets inventering visar på en minskning med fyra procentenheter.
Från och med 1 april 2022 gäller nya föreskrifter för hur många huvudplantor/huvudstammar som ska finnas för att en föryngring ska anses vara godkänd. Tills vi har tillräckligt med data för att kunna redovisa ett treårsmedeltal enligt de nya föreskrifterna, redovisas resultaten enligt de gamla föreskrifterna.
—Vi såg en minskning i de två senaste årens resultat efter en period med stadiga resultat och vi ser nu en fortsatt minskning i årets resultat. Vad minskningen beror på är svårt att säga, säger Magnus Martinsson som är Skogsstyrelsens inventeringsledare för återväxtuppföljningen. En möjlig anledning till minskningen är sommartorkan 2018 som hade stor påverkan på nyplanterade och unga plantor och om det är så bör vi kommande år kunna se en fortsatt påverkan på resultaten.
Högst andel godkända återväxter har Norra Norrland med 87 procent godkänd areal, följt av Götaland med 84 procent och Södra Norrland med 80 procent godkänd areal. Lägst godkänd andel har Svealand med 76 procent godkänd areal.
Ägarkategorin Övriga ägare har under hela 2000-talet haft ett bättre resultat än enskilda ägare. Skillnaden mellan de olika ägarkategorierna har dock stadigt minskat med åren och de senaste årens resultat har visat att det är väldigt liten skillnad mellan de olika ägarna. Årets resultat visar att övriga ägare har 82 procent godkända föryngringar och enskilda 78 procent.
Andelen godkända återväxter vid plantering har sjunkit med tre procentenheter till 83 procent. Sådd har 78 procent godkänd areal, men står endast för tre procent av den föryngrade arealen. Naturlig föryngring har godkända återväxter på 64 procent av arealen. På arealer där ingen åtgärd har gjorts var 49 procent av återväxterna godkända.
Plantering är den absolut vanligaste metoden att få upp ny skog i Sverige. Från att ha legat kring 60 procent under början av 2000-talet har planteringsandelen ökat till 87 procent i årets skattning. Andelen naturlig föryngring har gått i motsatt riktning och är nu nere på rekordlåga 8 procent av föryngringsarealen.
Andelen markberedd planterad mark ligger stabilt högt med 92 procent vid de senaste fyra mätningarna. Andelen markberedning på naturligt föryngrad mark har sjunkit de senaste åren och är nu på 53 procent. Totalt sett är andelen markberedd föryngringsareal oförändrad på 89 procent. I Norra och Södra Norrland markbereds i stort sett all föryngrad areal med 96 procent, medan 89 procent markbereds i Svealand och endast 73 procent i Götaland.
Antalet huvudplantor per hektar har varit relativt stabilt de senaste åren. Det senaste resultatet visar dock en liten minskning med 61 huvudplantor till i genomsnitt 2 291 huvudplantor per hektar. Huvudplantorna domineras av tall och gran. Tall är vanligast med cirka 48 procent av huvudstammarna, följt av gran på cirka 34 procent.
I skogsvårdslagen används begreppet föryngring i stället för återväxt som vi valt att använda i nyhetstexten.
Föryngringsavverkning innebär avverkning av mer eller mindre alla träd vilket skapar ett kalhygge med eller utan frö- eller skärmträd. Efter föryngringsavverkning ska skogsägaren enligt lag se till att det växer upp en ny skog med någon av nedanstående metoder.
Ingen åtgärd innebär att ingen markberedning eller andra aktiva föryngringsåtgärder har gjorts.
Ägarkategorier:
Källa: Skogsstyrelsen
Källa: Skogsstyrelsen
Källa: Skogsstyrelsen