Andelen kända kulturlämningar som skadas vid föryngringsavverkning ligger kvar på en historiskt låg nivå, enligt Skogsstyrelsens undersökning.
Kulturlämningar med skadegraderna skada och grov skada uppgick till 11 procent 2023 vilket är samma resultat som förra året.
Andelen kända kulturlämningar med skada eller grov skada efter föryngringsavverkning var 7 respektive 4 procent vid årets uppföljning. Grova skador är skador som inte går att återställa. Femårsmedeltalet för grova skador 2018–2022 ligger på 8 procent.
Under 2023 skadades totalt 27 procent av alla kända fornlämningar vid föryngringsavverkning. Det är 2 procentenheter mer än förra året men 3,5 procentenheter mindre än genomsnittet för åren 2018–2022. Drygt hälften av skadorna klassas dock som ringa det vill säga lättare skador som tillexempel nedrisning, lättare körskador och tryckskador.
I år redovisar vi felmarginaler för undersökningsresultaten.
I Södra Norrland visar årets resultat en ökning med 4 procentenheter för skada och 2 procentenheter för grov skada. Andelen med skada har även ökat något i Svealand men i övriga landsdelar är andelen med skada eller grov skada antingen oförändrad eller något lägre än förra året.
Grova skador ses framför allt i Norra Norrland medan andelen är något lägre i Södra Norrland och betydligt lägre i Svealand och Götaland.
Markberedning fortsätter vara den vanligaste orsaken till skada eller grov skada i tre av fyra landsdelar. Undantaget är Södra Norrland där skador från vindfällda träd och nedrisning är vanligare än skador efter markberedning. I Svealand är skador på grund av vindfällen lika vanliga som de som orsakas av markberedning.
Där kulturstubbar används ser vi en allt lägre andel påverkan på kulturlämningarna. En kulturstubbe är en 1,3 meter hög stubbe som används som markering vid kulturlämningen.
Skadenivån är lägst där kulturstubbar placerats korrekt det vill säga utanför och runt om kulturlämningen, då ligger andelen grov skada på mellan 1 - 3 procent. Andelen kulturlämningar med korrekt placerade kulturstubbar skiljer sig mellan landsdelarna från 38 procent i Södra Norrland till 3 procent i Götaland.
Där kulturstubbar använts i någon form har 92 procent av kulturlämningarna varken skada eller grov skada.
Omkring 52 procent av villkorsområdena har skada eller grov skada från skogsbruksåtgärder. Ett villkorsområde är ett skyddat område kring en fornlämning. Markberedning är den enskilt största påverkansfaktorn för villkorsområden. I Södra Norrland är andelen skada och grov skada av markberedning 35 procent och i Svealand och Götaland är siffrorna 28 respektive 23 procent.
Plantering har gjorts på 23 procent av kulturlämningarna i Götaland, 12 procent i Svealand och 7 respektive 9 procent i Södra och Norra Norrland. Plantering innebär inte en omedelbar skada på lämningarna, men det ökar risken för framtida skador. Dessutom minskar planteringen synligheten av kulturlämningarna.
Fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar. I skogen kan det finnas fornlämningar som stenåldersboplatser och gravar men också andra yngre kulturhistoriska lämningar som berättar om människans historia till exempel kolbottnar (lämningar efter kolmila) och husgrunder.
En 1,3 meter hög stubbe som används som markering vid kulturlämningar.
Undersökningen ingår i Sveriges officiella statistik.
Statistiken publiceras i Skogsstyrelsens statistikdatabas och i ett faktablad.