Viktigt att tänka på när du ska använda skogliga grunddata

Bra att läsa igenom innan du använder kartorna.

  • Skogliga grunddata visar skogstillståndet det år respektive område skannades. Var därför särskilt uppmärksam på skanningsår i yngre skogar och områden med hög tillväxt. Skanningen startade år 2009 och nu återstår bara några få områden i Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands fjälltrakter.
  • De skogliga skattningarna är utförda med referensytor från produktiv skogsmark men utförs för all skogbeklädd mark. I områden utanför produktiv skogsmark bör därför data hanteras med viss försiktighet.
  • Låg skog, där den skattade trädhöjden är mindre än 3 meter, och öppna områden får värdet noll när det gäller volym (virkesförråd), biomassa, grundytevägd medeldiameter och grundytevägd medelhöjd.
  • Det kan förekomma underskattning av virkesrika bestånd (>500 m3sk/ha) och överskattningar av värden för mindre virkesrika bestånd (<50 m3sk/ha). Överskattningar av volymen kan även förekomma i eftersatta röjningar/gallringar.
  • Volym, grundyta och biomassa överskattas i lövskog när skanningen är gjord under lövad säsong. I områden som skannats avlövade verkar detta vara ett mindre problem.
  • I 2-skiktade bestånd, till exempel ungskog (>=3 meters höjd) och fröträd, är det svårt göra medelvärdesberäkningar. Fröträden och naturvårdsträd påverkar medelvärdesberäkningar.
  • Om data används för att ta fram beståndsmedelvärden är det viktigt med korrekt beståndsavgränsning. Använd gärna en karta med hög upplösning, till exempel trädhöjd, när du gör beståndsavgränsningen.
  • Materialet är fritt att använda. Ange copyright, ©Skogsstyrelsen, i rapporter med mera.
  • Senast uppdaterad: 2019-03-05