Vanliga frågor om Nemus

Fråga 1 tar upp hur du ansluter till Nemus. Fråga 2-6 handlar om hur du får återkoppling på ärenden. Fråga 7-15 handlar om inskick av ärenden. Fråga 16-22 om teknik. Fråga 23-24 om tillgänglighet. Hittar du inte svar på just din fråga är du välkommen att kontakta vår support.

Ansluta till Nemus

1. Hur gör jag för att skaffa mig ett konto till Nemus API?

För att få ett konto fyller du i uppgifterna i beställningsformuläret här på webbplatsen och skickar till Skogsstyrelsen. I e-posten anger du vilken organisation du företräder, vilken applikation eller system som är tänkt att anslutas och vilken typ av konto du vill få tillgång till. Det sistnämnda eftersom det är skilda konton till den testmiljö som du kommer att utveckla emot och kontot till själva produktionsmiljön där ärenden kan skickas in.

Du fyller också i till vilken e-postadress kontouppgifterna ska skickas, en gemensam e-postadress och/eller ett ombud för organisationen.

Slutligen anger du till vilket mobiltelefonnummer lösenordet, som krävs för att öppna PDF:en med uppgifterna, ska skickas.

Återkoppling på ärenden i Nemus

2. Hur får man återkoppling på att ett ärende tagits emot?

Nemus ger direkt ett svar tillbaka att inskicket tagits emot som svar på API-anropet. När ärendet kommit in i myndighetens handläggningssystem skickas e-post från respektive myndighet.
Det går även att ställa frågor mot Nemus för att få veta vilken status ett ärende har via API:et.

3. Får man ett kvitto på att inskickat ärende har tagits emot hos myndigheterna?

Ja. Respektive myndighet hanterar återkoppling på inskickat ärende.

4. Finns det möjlighet att hämta alla ärendehändelser filtrerade/sorterade efter datum och tid?

Ja, den möjligheten finns.

5. Hur hanteras manuella kompletteringar, till exempel via telefonsamtal, som händelser i Nemus?

All komplettering som ger en förändrad status på ärendet förmedlas via Nemus som en statusförändring.

6. Kommer beslut i ett tillståndsärende, som till exempel avverkningsansökan, att återkopplas via Nemus?

Beslut skickas direkt från handläggningssystemet till fastighetsägaren och i vissa fall till ombudet på skogsföretaget. Ambitionen är att även beslut och andra handlingar ska kunna förmedlas via Nemus i framtiden.

Inskick av ärenden

7. Går det att skicka med bilagor? Vilka format går att skicka in?

Ja. Generellt gäller att i samband med ett avverkningsärende kan du skicka i formaten pdf, gif, jpg, png, bmp, doc, docx, txt, och rtf. Vad gäller fornlämningsärenden och markavvattningsärende kan bilagor med formaten pdf, jpg och jpeg tas emot. Det kan dock variera mellan olika typer av ärenden och olika system. Se ärendemallar för mer information.

8. Krävs det alltid en valideringskontroll innan ett ärende skickas in?

Du kan välja mellan att antingen göra ett anrop som validerar uppgifterna innan du skickar in eller att hoppa över det steget. Men vi rekommenderar att du gör en synkron validitetskontroll. Fördelen med det förfarandet är att får du en direkt kvittens på att ärendet kan tas emot.

Om du istället väljer att hoppa över validitetskontrollen och inskicket inte klarar inskicksvalideringen skickas ett meddelande asynkront om det. Det innebär att ett ofullständigt inskick kommer att behöva kompletteras i efterhand. Vilka kompletteringar som behöver göras kommer det också att senare skickas ett meddelande om.
Enda gången som ett inskick stoppas är vid felaktig uppbyggnad av schemat, fel i geometrierna så de inte kan sparas eller geometrier som ligger utanför Sveriges gränser.

9. Vad är giltiga geometrier?

En giltig geometri kallas även enkel geometri.

En punkt/multipunkt innehåller en eller flera punkter som geometrisk information. Alla enskilda punkter är giltiga.

En linje/multilinje innehåller linjesegment som geometrisk information (som representeras av punkter). En giltig linje består av minst ett linjesegment och två åtskilda brytpunkter.

En polygon/multipolygon innehåller ringar (varje ring är en samling av sammanhängande linjesegment så att startpunkten och slutpunkten blir densamma). En giltig polygon överlappar eller korsar inte sig själv.

Läs mer om geometrier i dokumentet Giltiga och ogiltiga geometrier på sidan Teknisk dokumentation. Där ligger också ett dokument med anvisningar om hur du kontrollerar och rättar geometrier. Se även Relaterade webbsidor nedan.

10. Hur kontrollera och rätta geometrier?

IsValid och MakeValid är funktioner SQL Geometry har för att undgå geometrifel. Liknande funktionalitet finns i Simplify (Esri). Kodexempel samt länkar till mer dokumentation finns på sidan Teknisk dokumentation. Se även Relaterad webbsida nedan.

11. Validerar man allt på en gång eller kan man validera enstaka delar av informationen i schemat var för sig?

Validering kan bara göras av hela inskicket.

12. Går det att skicka in ett ärende som inte går igenom valideringskontrollen?

De valideringar som görs, görs i systemet vilket kan leda till att ett ärende inte tas emot. Men om valideringen är så kallad "mjuk" kan ärendet skickas in ändå.

13. Hur hanteras ExternID i samband med inskicket?

Det kommer att behövas ett externID per handling (ärende) som skickas in. Om en avverkningsanmälan skickas in samtidigt med en anmälan om samråd kring en fornlämning så ska var och en av dessa ha ett eget ExternID.

14. Finns det kommentarsfält eller möjlighet att bifoga fil för att ange varför ett inskick inte är komplett enligt valideringsfunktionen men ändå är OK att påbörja?

I dagsläget finns inte den möjligheten men Skogsstyrelsen ser över möjligheten att lägga till ett kommentarsfält.

15. Vad gäller vid information om fornlämningar?

Information om fornlämning som är kopplat till ärenden som rör avverkning eller markavvattning måste skickas med i samma inskick eftersom anmälningsytan/påverkansområdet följer med den informationen.

För att kunna spåra och koppla information om en fornlämning till ett annat samrådsärende (till exempel en skogsbilväg eller askåterföring) måste de finnas i samma inskick.

Det är möjligt att skicka information om en fornlämning för samråd, men det är inget vi rekommenderar då kopplingen till samrådsärendet saknas.

Det går alltid att skicka in information om en nyupptäckt fornlämning.

Teknik

16. Vilken teknik bygger Nemus på?

Nemus är ett REST-API där informationen som skickas med anropet använder XML-scheman.

17. Vad krävs för att upprätta kontakt med Nemus API?

För att komma åt API:et krävs det att man har en token i enlighet med Oauth2 protokollet. Den hämtas från Nemus med ett anrop och är giltig i en timme. Det innebär att det behövs en funktionalitet i det anropande systemet som uppdaterar token när så behövs eller ber om en ny token vid varje anrop.

18. Hur kontrolleras vilket schema som inskicket baserades på?

Inskicket har en version 1.0. I det schemat kan det ingå en eller flera ärendemallar som även de hanteras med olika schemaversioner. På samma sätt som tidigare i eAvverka, stödjer Nemus 2 – 3 schemaversioner parallellt.

19. Är det ett XML-schema för alla ärenden eller har varje ärende ett eget schema?

Inskicket har ett schema som sedan kan innehålla ett eller fler ärenden. Varje ärende har ett eget schema.

20. I vilket format tar ni emot GEO-data?

Geodata skickas med i xml-filen, via formatet WKT. Koordinatsystemet är Sweref 99 TM.

21. Vilket format har nycklar/ID:n i API-anropen?

Strängformat.

22. Görs XSD:er för alla API-anrop respektive API-svar?

Ja.

Tillgänglighet

23. Vad finns det för SLA (Service Level Agreement)?

Det finns idag ingen satt SLA utan Nemus har samma tillgänglighet som våra övriga system. Det innebär att tillgänglighetsbortfall åtgärdas under kontorstid och så snabbt som möjligt.

24. Är det möjligt att anmäla helt manuellt, det vill säga på blankett?

Ja, den möjligheten finns kvar.

 

  • Senast uppdaterad: 2019-07-03