Därför varierar Äbin-resultat mellan år
Äbin-resultat inom ett område kan variera ganska mycket mellan olika år, så kallad mellanårsvariation. Ibland kan variationen vara svår att förklara och det uppstår lätt osäkerhet om hur resultaten ska tolkas.
Det är särskilt viktigt att tolka andelen viltskadade tallar (som är det viktigaste värdet) från Äbin på rätt sätt. Mellanårsvariationen kan bero på både verkliga förändringar och på olika slumpfaktorer eller i vissa fall fel i inventeringen.
De verkliga förändringarna kan bero på hur balansen mellan antal älgar och fodermängd har förändrats. Fler älgar och/eller mindre foder gör att skadorna vanligen ökar. Detta förhållande störs dock av att vi har betydande variation i väder mellan åren. Särskilt snödjup och snöns varaktighet har här stor betydelse. Även sommaren med exempelvis torka eller mycket regn, påverkar skadorna på ett sätt som inte är lätt att förutse och beskriva. Älgen rör sig också mellan områden, mer i norr än i söder, vid olika årstider. Detta kan påverka resultatet mer vissa år.
Eftersom Äbin är en stickprovsinventering påverkas resultaten också i någon mån av vilka provytor som ingår i stickprovet, något som slumpen avgör i det lottningsförfarande som föregår fältinventeringen. Inom ett älgförvaltningsområde som har stor variation med avseende på till exempel topografi, ungskogens sammansättning och/eller klövviltstammarnas tätheter, får slumpen vanligen större betydelse för resultatet än inom ett område som är mer enhetligt. Detta ligger i stickprovsinventeringarnas natur och är förväntat, men återspeglar alltså inte en verklig förändring mellan inventeringstillfällen.
Till det kommer också fel som beror på den mänskliga faktorn och som alltid förekommer vid inventeringar. Dessa fel kan bero på olika faktorer, till exempel misstag i urval av bestånd och mätmissar. Skogsstyrelsen har ett åtgärdsprogram för att minimera dessa fel.
Hur hanterar man mellanårsvariationen?
Var försiktig med att jämföra två årsvärden. Det är oerhört viktigt att inte i efterhand lägga till förklaringar för att få ett resultat som passar ens syften bäst. Lägg fokus på långsiktiga trender över flera år, så kallade flerårsmedelvärden. Detta är särskilt viktigt i områden med stor mellanårsvariation.
Skogsstyrelsen har angivit tolerabla och icke tolerabla skadenivåer i form av intervall för ett enstaka år.
- Under 5 procent skador (grön nivå) är en tolerabel nivå om skadorna ligger där över flera år.
- Mellan 5 och 10 procent skador (gul nivå) kan accepteras enstaka år om man långsiktigt hamnar under 5 procent i genomsnitt.
- Mellan 10 och 20 procent skador (röd nivå). Här är skadorna så svåra att det inte räcker med att man ligger nära 5 procent under flera år för att få ett tolerabelt flerårsmedelvärde. Balansen mellan älg och skog är här i allvarlig kris och betydande åtgärder behöver sättas in.
- Ligger skadorna över 20 procent (svart nivå) går det i princip inte bedriva tallskogsbruk långsiktigt. Rent matematiskt måste området ha flera år nästan helt utan skador för att långsiktigt nå 5 procent. På denna nivå finns egentligen inte något att diskutera. Älgstammen måste minskas kraftigt och omgående och hållas på en låg nivå under flera år.