Fakta om undersökningen Frivilliga avsättningar och certifierad areal
Skogsstyrelsen sammanställde statistik över frivilliga avsättningar för första gången 1996. Statistik över certifierad areal finns från och med 2016.
De frivilliga avsättningarna redovisas med fördelning på län, landsdel och ägarkategori.
Den certifierade produktiva skogsmarksarealen redovisas per län, landsdel, ägarkategori och certifieringstyp.
Definitioner och förklaringar
Frivillig avsättning
Område med produktiv skogsmark för vilket markägaren frivilligt har fattat beslut om att inte utföra åtgärder som kan skada naturvärden, kulturmiljöer eller sociala värden. Området ska finnas dokumenterat i plan eller annan handling.
Landsdelar
- Norra Norrland – Norrbottens och Västerbottens län
- Södra Norrland – Jämtlands, Västernorrlands och Gävleborgs län
- Svealand – Dalarnas, Västmanlands, Örebro, Värmlands, Södermanlands, Uppsala och Stockholms län.
- Götaland – Västra Götalands, Hallands, Skåne, Blekinge, Gotlands, Kalmar, Kronobergs, Jönköpings och Östergötlands län.
Ägarklass
- Enskilda – Fysisk person, dödsbon och bolag som inte är aktiebolag
- Övriga – Staten, statsägda aktiebolag, övriga allmänna ägare, privatägda aktiebolag samt övriga privata ägare.
Certifieringstyp
- PEFC – Programme for the Endorsement of Forest Certification
- FSC – Forest Stewardship Council
Så gör vi statistiken
Datainsamlingen sker med tre olika metoder beroende på fastighetsägartyp:
- För några större fastighetsägare inhämtar vi geografiska data (geodata) i sin helhet årligen. Dessa utgör cirka 45 procent av de frivilliga avsättningarna.
- För certifierade skogsägare, utöver de som nämns i första punkten ovan, hämtar vi in arealuppgifter via en årlig enkät till den som innehar ett direktcertifikat eller ansvarar för ett gruppcertifikat inom FSC alternativt PEFC. Svaren bygger på uppgifter i certifikatinnehavarnas register.
- För icke certifierade fastighetsägare hämtar vi in arealuppgifter intermittent, senast via en ny undersökning som genomfördes 2018. Ungefär 16 procent av de frivilliga avsättningarna är från icke certifierad skogsmark.
Uppskattning av skogliga egenskaper inom delmängd av frivilliga avsättningar
De 45 procent av frivilliga avsättningarna som avser geodata har kombinerats med data från Riksskogstaxeringen för att beskriva egenskaper för frivilliga avsättningar inom denna delmängd av frivilliga avsättningarna. Skattningarna är alltså inte representativa för alla frivilliga avsättningar och geodata finns dessutom enbart för delar av Norrland och Svealand
Skattningarna är baserade på Riksskogstaxeringens inventeringar under åren 2017-21. I längre tidsserier har även data från tidigare inventeringsår använts men då är det ändå geodata avseende frivilliga avsättningar 2021. Den skogsmarken har sedan följts bakåt i tiden med hjälp av Riksskogstaxeringens tidserier.
Resultaten presenteras för frivilliga avsättningar och jämförelser görs med övrig produktiv skogsmark där formellt skyddade arealer ingår samt även de frivilliga avsättningar som det inte finns geodata för.
Statistikens tillförlitlighet
Statistikens tillförlitlighet för det underlag som vi får i form av heltäckande kartmaterial (geodata) anses god. Eventuella överlapp med formellt skyddad skogsmark och andra ägoslag än produktiv skogsmark exkluderar vi utifrån Nationella marktäckedata för att anpassa underlaget till Skogsstyrelsens definition av frivilliga avsättningar.
Geodata som används för att uppskatta de skogliga egenskaperna i de frivilliga avsättningar utgör ungefär 45 procent av den totala arealen frivilliga avsättningar och det går inte att avgöra i vilken omfattning dessa arealer är representativa för den totala arealen frivilliga avsättningar. Underlaget i geodata är ytterst begränsat för Götaland vilket gör att vi inte redovisar några resultat för den landsdelen.
För den del av statistiken som vi samlar in via enkäter till certifikatinnehavarna finns felkällor som felaktiga svar och täckningsproblem. Svarsfrekvensen på enkäten är hög och bara en respondent av 20 har inte besvarat enkäten, arealen hos den respondenten är mycket låg och svaren från tidigare års enkät (då de svarade) har använts i sammanräkningen i stället. Några aktörer har partiellt bortfall där de till exempel inte kan dela upp arealen per ägarkategorier eller per län men kan redovisa en totalareal. Uppskattningar om fördelningen görs då med hjälpdata eller med uppskattningar hos uppgiftslämnaren. Varje år förbättrar någon aktör sina register och behovet av dessa antaganden minskar då över tid. Detta leder också till att statistiken ofta revideras även för redan publicerade årtal. Över tid noteras förändringar i ägarstruktur och certifieringsorgan vilket även kan ge upphov till felkällor. Felaktiga enkätsvar hanteras via rimlighetskontroller bland annat mot svar från tidigare år. Enkätsvar som inte följer definitionen om enbart produktiv skog och ej överlappande mot formellt skydd riskerar att ge viss överskattning. När fel upptäcks korrigeras statistiken.
För gruppen icke certifierade fastighetsägare görs en separat undersökning som inte genomförs varje år. Dessa står för ca 16 procent av de frivilliga avsättningarna och senaste gången de undersöktes var 2018.
Revideringar är vanliga för statistiken om certifierad areal och frivilliga avsättningar och årliga förändringar samt regionala jämförelser ska göras med försiktighet. Skattningarna ändras när bättre information finns tillgänglig.
Annan statistik
Statistik om formellt skyddad skogsmark publiceras av SCB och Naturvårdsverket gemensamt i produkten Skyddad natur samt av Skogsstyrelsen i produkten Biotopskydd och naturvårdsavtal.
Statistik om skogsmark (produktiv och improduktiv) publiceras av SLU i produkten Skogsdata.
Statistik om hänsynsytor publiceras av Skogsstyrelsen i produkten Miljöhänsyn vid föryngringsavverkning.
Sammanhållen statistik om arealen frivilliga avsättningar publiceras även av SCB sedan 2019 i statistiken om Formellt skyddad skogsmark, frivilliga avsättningar, hänsynsytor samt improduktiv skogsmark.