I 20 procent av den granskog som dödats av granbarkborre finns även angrepp av en annan skadeinsekt: den dubbelögade bastborren. Det framkommer i Skogsstyrelsens årliga skogsskaderapport som också visar att granbarkborren och betesskador från älg och andra hjortdjur, fortsatt är de största skadebekymren i svenska skogar.
I samband med senaste inventeringen av granbarkborrens angrepp på granar i södra och mellersta Sverige, som utförts av SLU på uppdrag av Skogsstyrelsen, gjordes för första gången i området också en inventering av hur omfattande angreppen är av skadeinsekten dubbelögad bastborre. Precis som granbarkborren förökar den sig under granens bark vilket skadar och dödar granen. Det visade sig att 20 procent av den volym granskog som dödats och som inventerades, hade angripits av enbart dubbelögad bastborre eller tillsammans med granbarkborre. Det ökar skadetrycket ytterligare på granarna. Totalt handlar det om en halv miljon kubikmeter skog som drabbats av bastborren.
– Det här visar att de torra och varma sommarperioderna som inleddes med torkan 2018 gynnar fler skadeinsekter än granbarkborren. Det förstärker behovet av att skogsägaren sätter gran på mark där den trivs bäst för att göra den så vital och motståndskraftig som möjligt för skadeinsekter, säger Lennart Svensson, nationell skogskadesamordnare på Skogsstyrelsen.
Den bästa åtgärden för att förebygga skador av dubbelögad bastborre är att undvika plantera gran på torr mark. Till skillnad från granbarkborren kan antalet dubbelögade bastborrar minskas kraftigt genom att avverka angripna träd på vintern om man får med sig barken ur skogen, då den dubbelögade bastborren övervintrar som larver i värdträdet.
Enligt skogsskaderapporten som sammanfattar skadorna på svensk skog under 2023, ligger skadorna av granbarkborren fortfarande på en onormal hög nivå trots att årets skador på totalt 2,4 miljoner skogskubikmeter är en tredjedel av toppnivåerna år 2020 och 2021. Totalt har nu cirka 34 miljoner skogskubikmeter gran dödats sedan utbrottet 2018. De minskade volymerna jämfört med ifjol ses främst i Svealand, medan de angripna volymerna i östra Götaland är på samma nivå som under 2022.
Det mest anmärkningsvärda när det gäller granbarkborren var de nya fynden av angrepp på contortatall. Aldrig tidigare har granbarkborre konstaterats angripa och döda levande stående contortatallar, vilket inträffade i ett par bestånd utanför Öregrund i Uppland. Dessutom angreps ett yngre contortabestånd av skadesvampen diplodia utanför Hudiksvall i Hälsingland, vilket troligtvis är det nordligaste fyndet i världen och det första konstaterade diplodiaangreppet på contortatall i Sverige.
Även skadorna från bete på tall av älg och andra hjortdjur ligger på en för hög nivå, enligt en sammanvägning av de tre senaste årens älgbetesinventeringar (Äbin 2021˗2023). Totalt visar älgbetesinventeringen att 11 procent av tallarna i ungskogarna (1–4 m höga) har årsskador beräknat som medelvärde för de tre senaste åren. Det är mer än dubbelt så mycket som samhällets mål på maximalt fem procent.
I början av augusti drabbades Västerbottens läns inland hårt av stora stormfällningar på grund av fallvindar orsakade av stormen Hans. Det stormpåverkade området skattas genom fjärranalys omfatta 93 000 hektar skog.
– På flera områden ser vi att skadorna på skogen är allt för omfattande och risken är också att klimatförändringarna förstärker risken för angrepp, storm och bränder. Det här förstärker behovet av att man varierar sitt skogsbruk men också sin skog till exempel med flera olika trädslag för att göra den mer motståndskraftig, säger Lennart Svensson.
Skogsstyrelsens presstjänst är tillgänglig för media vardagar 8 - 16.30