”Omfattande brister kring vägar är ett hot mot skogsbruket”

Debattinlägg - 22 januari 2024

Trots skogsbilvägarnas omfattande betydelse har de senaste 30 åren allt mindre fokus riktats mot denna del av infrastrukturen och tyvärr visar vår nulägesanalys på många brister. Det skriver generaldirektör Herman Sundqvist i en debattartikel.

Under de senaste åren har de enskilda vägarna, där skogsbilvägarna är en stor del, fått en allt större betydelse, dels som komplement till det allmänna vägnätet, dels som utfartsvägar på landsbygden, för boende, näringslivet och friluftslivet. Men nu visar en nulägesanalys som Skogsstyrelsen nyligen presenterat att det finns stora brister kring skogsbilvägarna som riskerar underminera inte bara skogsindustrins möjligheter att få ut virke utan också andra viktiga samhällsfunktioner och verksamheter på landsbygden.

Det enskilda vägnätet är 43 000 mil långt. Skogsbilvägarna utgör en stor del av detta vägnät, hela 21 000 mil. Det är mer än dubbelt så mycket som de statliga vägarna. Utbyggnaden av skogsbilvägnätet har dessutom fördubblats under 2021.

De enskilda vägarna är förstås avgörande för många samhällsfunktioner men också för skogsnäringen och dess möjligheter att få fram råvara till rimlig kostnad. I vårt land transporteras varje år oförädlad trädbiomassa 280 miljoner kilometer. Det motsvarar 7 000 varv runt jorden. Av skogstransporterna startar nästan 90 procent på enskild väg.

Trots skogsbilvägarnas omfattande betydelse har de senaste 30 åren allt mindre fokus riktats mot denna del av infrastrukturen och tyvärr visar vår nulägesanalys på många brister. Här är några exempel som vi identifierat:

• Fordonens tyngd och storlek har ökat och innebär en betydande ökning av slitage.
• Det eftersatta underhållet och bärighetsnedsättningar i både det allmänna och enskilda vägnätet beräknas öka.
• Det saknas en helhetsbild över det lågtrafikerade vägnätets status samt de olika aktörernas ansvar, krav och behov.
• Det saknas en ansvarig myndighet som följer upp och driver utvecklingen för den del av vägnätet som inte får statligt bidrag för underhåll.
• Det finns ingen uttalad gemensam standard inom skogsbruket för nybyggnation, upprustning och underhåll av skogsbilvägar.
• Idag sker samverkan över fastighetsgränser vid nybyggnation av skogsbilvägar endast i undantagsfall.
• Det finns idag bristande kunskap och förståelse om enskilda vägar med få utbildningsmöjligheter för den som vill lära sig mer.

Bristerna förstärks också i ljuset av klimatförändringarna vars effekter på det enskilda vägnätet vi kan se redan i dag och vi kommer se mer av säsongsmässiga bärighetsvariationer, störtregn och avrinningsproblematik.

Tanken är att vår nulägesanalys ska ligga till grund för att ta fram branschgemensamma strategier och åtgärder, men redan nu kan vi se att det kommer behövas utveckling av vägdata, bättre projektering och planer för underhåll men också ökad samverkan.

Det kommer kräva hårt arbete, något vi är beredda att fortsätta vara en viktig del av. Men det kommer också krävas politiska beslut och insatser från en bredd av aktörer.

Kommer vi inte igång med förbättringarna nu, riskerar eftersatta vägar att bli en flaskhals inte bara för skogsnäringen och dess möjligheter att bidra till en omställning från ett fossilfritt samhälle, utan även för stora delar av landsbygden, för boende, näringslivet och friluftslivet över hela landet.

/Herman Sundqvist, generaldirektör, Skogsstyrelsen